hardebergabk

Det här var en match med oerhört mycket kamp och vilja samt otaliga misstag. Vi ville ha revansch från förlusten i våras och tändningen var maximal innan start. Askeröd kan oss utan och innan tack vare deras skickliga tränare Tomas Jernberg. Det hade regnat varje dag i en vecka och det märktes på planen. Den var sunkig och och vi fick springa frenetiskt för att ens komma någonvart. Den här matchen hade även två helt olika halvlekar..

---

I första tar vi kommandot med 20 riktigt bra minuter och ett flertal skapliga chanser som tyvärr bara rinner ut i sanden. Och vi alla vet, att när HBK börjar bra blir det oftast poängtapp. Askeröd tog över och spelar en rak och enkel fotboll på ett effektivt sätt. Vi står inte upp som vi pratat om innan matchen och faller igenom flera gånger i vårt försvarsagerande. Det här leder till två snabba mål av deras målfarliga striker och plötsligt var uppförsbacken enormt brant. Men vi skulle resa oss och komma tillbaka efter ett nickmål av Bäckis och ett kanonmål av Andersén. Nu kände vi att vi var med igen och hade förnyad energi. Men än en gång sticker motståndarna upp och kan ta ledningen å nyo efter en frispark och nickskarv. Då var det återigen dags för Andersén. Solo, solo, solo och ett mycket fint avslut till 3-3, som även blir slutresultatet.

---

Andra halvlek är dålig och saknar fart, mycket p.g.a. planen. Vi har ett par chanser att avgöra och likaså Askeröd. Ett rättvist resultat om man ser till 90 minuter och berömmet går till Askeröd för hur de uppträder disciplinerat under matchens gång. Vi var för dåliga på alla positioner och verkligen katastrofala i vårt försvarsarbete over hela banan i första halvlek. Men, fortfarande obesegrade under hösten!

Vad innebär det att tappa sina två bästa spelare precis innan ligan startar? Jo, för det första så hinner klubben inte ersätta två spelare av den kvalitet som Sesc och Nasri besitter. Dessutom behöver de förmodande nya spelarna tid att anpassa sig. För det andra kommer nu ansvaret kring Arsenals mittfältsspel att ligga på Ramsey och Wilshere. Det innebär lite rutin och alldeles för lite styrka i matcher där krig sätts framför finlir. För det tredje skulle jag inte se Arsenal som ens vassare än Sunderland eller Everton för tillfället. Lämnar båda våra stjärnor blir det kanske inte ens EuroCupen nästa säsong.

---

Kanske är det dags att gå tillbaka till "Booring, Booring Arsenal" och spela grisfotboll när det behövs. Men vi har inga sådana spelare för tillfället. Idag finns det ingen Vieira, Parlour, Platt eller Petit. Spelare som spelade för klubben och inte de själva. Allt som oftast saknar jag gamla Arsenal och det gör sig mer och mer återkommande ju längre det lider för Arsenal att gå titellösa.

Om vi återgår till våra två storspelare som förväntas lämna inom ett par dagar så tycker jag det är en skam för fotbollen hur Barcelona sköter sina affärer. De är skuldsatta högt upp över öronen, värvar ändå Sanchez för 270 miljoner och ska även nu värva tillbaka Cesc för en förmodad summa på 29 milj. pund (pinsamt). Arsenal satte 52 milj. Pund på Cesc och var snälla nog att sänka det med 12 milj. pund. Ändå vägrar Barca betala summan och fortsätter att försöka hitta kryphål för att förstöra för Arsenal. Om han går för 29 milj. Pund innebär det en summa som är snäppet mer än vad Pool betalade för Caroll. Det är, i sig självt, en skandal utan dess like.

---

Tottenham har vägrat en försäljning av Modric hela sommaren och kan nu med gått samvete börja säsongen med positiv energi och truppen intakt. Att sälja sina stjärnor får förödande konsekvenser, så är det bara. Fansen börjar misströsta, de andra spelarna i truppen börjar misströsta. Händer det här, är klubben på väg ned i ett mycket svart hål. United och Chelsea behöver inte oroa sig för att bli av med sina stjärnor. De värvar istället in klasspelare som kompletterar deras redn starka trupper. Det gjorde de också redan de två första veckorna av transferförnstret - sedan var deras trupper spikade och all fokus kunde läggas på säsongen. Så är inte fallet i Arsenal och vi är på väg att uppleva ett Arsenal svagare än någonsin. Samtidigt som har jag nervöd och rädd för vad som kan komma att hända med Gunners är jag också exalterad över en ny säsong - men på en helt annan nivå en förut..

---

Första halvlek

Mycket folk var på plats för att heja fram båda lagen och inledningsvis visade vårt mittfält hur matchen skulle komma att se ut. Vi styrde och ställde, hade fantastiskt bra rörelse och försökte hela tiden hitta markalternativ till våra tre anfallare. Vi skapade halvchanser de första trettio minuterna men ägde bollen konstant och det enda LSK lyckades skapa var en strumprullare som Mackan tog mellan nävarna. Man såg tydligt glöden i vårt spel och i vår rörelse. Det var många platsbyten, överlapp, klapp-klapp på mitten och spel på tredjeman. Två saker som vi pratat mycket om under sommaren var vår ineffektivitet vid hörnor och framförallt våra katastrofala inkast. Svar på tal direkt när Davva slår en fin hörna som Oliver nickar precis utanför stolpen. Några minuter senare får vi en ny hörna, Davva slår in den fint och på bortre stolpen kommer Bäckis med sin feta panna. Helt rättvist 0-1 och energin spred omedelbart inom hela laget. Resten av halvleken spelades på ett sätt som inte tillät LSK att knappt röra bollen. Ändå, efter slarv och missförstånd i försvaret kunde deras anfallare nicka in kvitteringen i 44:e minuten efter ett fint inlägg..

För alla som var på plats kan jag bara säga varsågoda eftersom Oj, Oj, Oj, vilken andra halvlek vi gör. Det var en fröjd att spela och en fröjd att beskåda. Vi spelar med fart och fläkt, alla vill framåt och alla vill ha boll. Korta passningar och fina kombinationer blandas med ett dödligt djupledsspel. LSK hängde inte med för fem öre när vi spelade fotboll när den är som bäst och roligast - både för spelare och för publik. Vi var en bulldozer med förnyade tekniska fördelar och en finslipad fasad. Chanserna radades upp en efter en och efter 60 minuter skarvar Oliver bollen vidare till en Ogge på mittplan (faktiskt efter ett inkast). Ogge accelererar direkt medan Oliver och Bäckis sätter fart i djupet. Anfallet går äckligt snabbt efter en fin passning in i straffområdet till Oliver, skarv vidare till Bäckis som bara har att placera in bollen bakom LSK:s hårt kämpande målvakt. Glädjen sprudlade och tempot drogs upp ytterligare. Redan fem minuter senare spelas bollen in i straffområdet och efter en del om och men får Oliver den vid straffpunkten. Han tar ned den och, med ryggen mot målet, serverar Ogge på silverfat. Dunder och Bång - 1-3!

---

LSK var nere för räkning och orkade inte resa sig. 10. Vi gör tre byten och fortsätter mala på. Tempot dras ned lite men tryggheten och disciplinen fanns kvar. Vi rullar bollen fint och tröttar ut motståndet än mer. 9. vi gör två byten till. 8. LSK orkar andas och försöker med en bicycleta. 7. Vi rullar i backlinje och hittar våra yttrar fint. Vi drar isär deras lagdelar. 6. Våra yttrar utmanar konstant och Andersén är briljant på sin kant. 5. LSK faller sakta mot marken medan domaren räknar ned. 4. En av deras spelare avböjer ett HBK-anfall medvetet med armen och varnas. 3. Sebbe beff spelar fram Rambo som själv kan göra mål men väljer att passa. 2. Fighten närmar sig sitt slut, LSK har slutat kämpa för sin överlevnad och kan bara falla ned på marken för att se sig besegrade. 1. Men kniven i ryggen på den liggande motståndaren kommer när Jimmi dundrar in 1-4. Punkt, Slut, Grädden på moset, Pricken över i eller GONG GONG GONG, you name it. Att kalla 1-4 ett orättvist resultat vore som att påstå att Måns Selmerlöw kan prata med Stockholmsdialekt samtidigt som att påstå att Eric Saade är en bra artist, kanske t.o.m nästa Michael Jackson. Det vore lögn och förräderi mot din förmåga att tala! Simple as that, vi gick omedelbart upp på tredjeplats efter att Tomelilla klarat 0-0 borta mot Näsum.

• Oskar Roxström - Lite trevande början men hittade snabbt in i sina nya skor. Rörlig, kreativ, löptstark och målskytt. Hans andra halvlek är av annan natur!

• Oliver Dahlbäck - Man kan säga att han inte gör tillräckligt med mål. Visst, men sättet han löper och sliter på är beundransvärt för en striker. Dessutom står han för två magnifika assist! Borde fått sätta en balja själv.

Här ska ju självklart tilläggas att alla var på sitt bästa humör. Jagge gör en strålande insats på vänsterbacken, Sebbe gör ett fint inhopp i andra, Andersén fortsätter sitt enorma slit och glädje över att utmana varje back han ser. Peter S och Jimmi kom fint in i matchen och den sistnämnde spädde än en gång på sitt smeknamn som "Super Sub".

Serien har ju börjat igen, faktiskt i fredags. Mer om det senare! Först lägger vi ut highlights från vårens sista match mot Åhus Horna BK (4-1) och med Martins nya kamera blir upplägget och upplevelsen något helt nytt. Titta och njut!

Efter det här har vi ju haft uppehåll som alla andra och det har ni redan läst om. Tre matcher har spelats under sommarträningen som pågått i tre veckor med tuffa och intensiva träningar där fokus varit inriktat på possession play och ett snabbt samt kort passningsspel där vi hela tiden är i rörelse och vill ha boll. Det har sett oförskämt bra ut, minst sagt. Men så kom träningsmatchen mot Kulladal, som vi slog med 2-1 i vintras. Det blev klar förlust med 5-0 efter en skandalös match av hela domarteamet. Okey, Kulladal var bra, men den här kvällen var ironi vid självaste ironi. Fem utvisningar för oss och till slut kunde man bara skratta åt det. Den matchen glömde man dock rätt snabbt.. Så här skrevs det dock av en Kulladalsnubbe i vår gästbok efter matchen - "Ni var riktigt dåliga.Ni hade kommit sist i vår serie. Fattar inte hur ni har kunnat ta så många poäng i er serie. Tur ni ligger i den serien...", Kul kille, verkligen!

---

Helgen efter var det dags för match mot Eslöv, ännu en Div. 4-kollega, och lyckligtvis skulle det bli en lite roligare match. Enligt rapporter dominerades spelet av HBK i första halvlek och en 3-0-ledning borde varit på plats vid halvtidsvilan istället för 1-1. Matchen slutade 2-2 och det fanns mycket positivt att ta med sig.

---

Den viktigaste träningsmatchen var definitivt mot Lokomotiv Lund. Studentföreningen som för tillfället kämpar för sin existens i Div. 6 är ett härligt gäng fotbollsspelare och människor. De har svårt att ordna med träningsmatcher och därför ställer vi alltid upp när de frågar tack vare vänskapen oss emellan. De hade utvecklats sedan i vintras då resultat skrevs till 8-1. Det blev 5-0 nu efter tre halvlekar á 30 minuter. En bra genomkörare för båda parter och Loko visade prov på ett spel som förhoppningsvis kan hålla de kvar i sexan. Våra spelare trodde nog att det skulle gå lättare än vad det egentligen gjorde. Loko stod för en beundransvärd insats och en del individuella prestationer stack verkligen ut. Dessutom hade Loko med sin mästerfotograf Alexander Tenghamn, som tog fantastiskt fina foton av båda lagen och verkligen lyckades fånga just den här vänskapsmatchens karaktär. Här får ni några av dem, men vill ni ha fler sök er in på Lokomotiv Lunds hemsida och titta på hans verk.

---

Nu ska vi få en analys av Veberöds målvakt Daniel Svensson. VAIF har haft det knackigt under våren och Danne svarar precis hur de ska göra för att till slut hamna på rätt sida strecket när serien summeras i Oktober. Efter det får ni en analys av Benny Gullberg, chefen i HBK, innan vi med glädje kan börja analysera höstens första match mot Lunds SK.

Vi har i många matcher spelat en bra fotboll men skärpan framför mål har saknats och som det brukar bli när "självklara" mål uteblir så släpper man in lite lätta mål bakåt.

Serien är ett riktigt getingbo där jag tror att i stort sätt alla lagen kan slå varandra, Lilla Torg får, som jag förutsåg, det svårt som attan att hålla sig kvar medan Torn och Höör kommer att ligga kvar i toppen. Lag som Svedala och Malmö City kan det gå hur som helst för, de blandar och ger.

Jag tror nog inte att varken vi spelare eller tränare hade kunnat ändra något specifikt, däremot så tror jag att när man förlorar med uddamålet (har bara haft uddamålsförluster), i matcher som man "egentligen" borde vunnit så sätter det sig i huvudet på oss spelare.

Det känns jätteskönt, nu har jag visserligen varit på semester i 2 veckor på Seychellerna men var tillbaka i kassen igår i segermaqtchen mot nosaby (4-2). Formen känns efter omständigheterna bra men den kan samtidigt bli mycket bättre.

Läget i truppen är som alltid bra! Härligt go hos alla, dansgalan är som känt över och snacket går nu istället om sillafesten som äger rum ikväll (dagen före midsommar). Vi har haft en meriterad spelare på provträning, väljer dock att inte nämna namn, denna spelare hade dock passat mycket bra in i laget, både på och utanför planen. Skall tilläggas här att det inte handlar om någon BW90-värvning där pengar och andra löjligheter påverkar en eventuell övergång.

Vi fokuserar nog på samma saker som inför våren, vi kör på och jag är övertygad om att både poäng och bollar kommer att trilla in under hösten

JA!

Sett över 90 spelade minuter en oerhört enkel match. Sett ur vår synvinkel innan matchen - not so easy! De hade precis kryssat mot Brantevik (2-2) och såg plötsligt ut att kanske kunna vända deras panikfyllda trend. Men vi gick ut på Knutsvallen efter två raka nederlag och då är det aldrig kul att möta Hardeberga BK:s herrar. Vi körde över Ystad och spelade ut dem efter noter. Weste gjorde tre och nyförvärvet Tobbe Andersén två, tack och bock! För att analysera kort så utförde vi matchen rytmiskt och med bra flyt i både passningsspel och rörelse. Deras tränare var dock inte så imponerad av motståndet men det är så klart lätt att säga när man ligger sist i tabellen och inte ens har vunnit "a single fucking game".. Vi rörde oss uppåt i tabellen igen!

Vi har dock aldrig blivit så utspelade som vi blev de första 20 minuterna då Åhus satte full fart på bollen och rörde om på ett skräckinjagande sätt i vår försvarsgryta. Vi fick knappt låna bollen, de lurade hela vårt mittfält i deras uppspelsfas och hamnade allt som oftast med en omarkerad spelare på vår halva. Men ibland är fotbollen som mest orättvis i just ett sådant här skede. Vi tar ledningen genom Jern som håller sig framme efter en målvaktsretur - grymt skönt för jern som har haft det tufft med målskyttet i år. Efter nästan 20 minuter, då Åhus fortfarande dominerar, lyckas vi sticka upp och få en frispark. Den slås mot Bäckis som inte kommer fram till bollen p.g.a. en monstruös tröjdragning. Domaren pekar på straffpunkten (beröm till honom som vågade blåsa, det brukar de inte göra) och Bäckis sätter den i mål till 2-0. Med halvtimmen spelad börjar vi spela lite boll vi också. Vi hittar våra positioner och startar flertalet initiativrika och fantasifulla anfall. Innan paus har vi dock bjudit Åhus på ett reduceringsmål men får ändå gå till pausvila RELATIVT nöjda med en ettmålsledning.

---

Chefstränare Benny Gullberg gav oss tre veckors vila att hitta motivationen och glöden inför en oerhört intressant höstsäong. Under den tiden hann vi med att vinna sjumannacupen i Hörby efter finalvinst mot Lunds FF med 5-3 och kunde därefter inkassera hela 10.000 kronor till laget om vi lyckats göra mål på alla våra straffar mot Sveriges genom tiderna bästa målvakt, Tomas Ravelli (go gubbe det där förresten). Vi lyckades knappast med det och kunde endast inkassera 4.000 pesetas till lagkassan. Ja, vi var lika glada för det..

• Fredrik Jernberg - Skadade knät i Åhus och haltar fortfarande. Väntar på resultatet från en magnetröntgen men vi hoppas självklart att det inte är någonting allvarligt. Kommer hur som helst missa de tre första höstmatcherna p.g.a. resa.

---

Vi börjar med vad som hänt efter den där segern mot Staffanstorp. Alla lag var inne i en oerhört tuff period där matcher och träningar överlappade varandra konstant och orken började sina så sakta. Vi har en bred trupp men det är fortfarande många spelare som alltid spelar 90 minuter i varje match. Det tar helt enkelt på krafterna och motivationen. Vi har fått ett grymt nyförvärv i Tobias Andersen från Lunds BK - född 1992, groteskt snabb och har en briljant funktionell teknik. Han gjorde sin HBK-debut i hemmamatchen mot Tomelilla, fyra dagar efter skalpen mot SGIF.

---

Vi ställde som vanligt upp med en riktigt stark trupp men visste med oss innan matchen att Tomelilla skulle bli en svår nöt att knäcka. Det visade sig bli vårens definitivt jobbigaste match och förlust med 1-2. Tomelilla var ettriga, bra med bollen och groteskt välorganiserade. Dessutom var hela domarteamet på deras sida under hela matchen vilket skapade enorm irritation i vårt lag. Första frisparken för oss i andra halvlek kom i den 78:e minuten och stående ovationer från hemmapubliken blev reaktionen - Ett starkt bevis på att de alla tre var värdelösa. Tomelillas tränare sade själv: "Två bra lag på banan som verkligen vill och verkligen spelar fin fotboll och så går det tre svartklädda nötter där och försöker förstöra". Jag vill inte på något sätt få er att tro att resultatet var orättvist. Vi kunde mycket väl ha vunnit med 2-1, det kunde likaså blivit 2-2 om Jagge nickat i mål istället för ribban med fem minuter kvar, men Tomelilla var ruggigt bra, bättre än både SGIF och Brante.

Vi fortsätter att sammanfatta det som hänt de senaste två veckorna. Endast fyra dagar efter det bittra nederlaget mot Tomelilla var det dags för årets längsta bortaresa. Näsum välkomnade oss till Öllervallen och en gräsmatta som var den absolut bästa jag sett på flera år. Hälften av arenorna i Premier League har inte en sådan matta. Jag tänkte direkt, att här ska vi kunna spela propagandafotboll. Men truppen var kraftigt reducerad - Benny, Ogge och Bäckis avstängda, Ekström skadad och Rambo borta skule visa sig sätta sina spår. Vi visste ingenting om Näsum förutom att de gör fantastiskt många mål samt släpper in horribelt många.

---

14 gula kort och ett rött talar sitt tydliga språk. Det var inte en fin match att skåda. Vi dominerar första 20 och skapar tre eller fyra bra chanser. Efter det är vi uddlösa framåt och Näsum kan ta ledningen efter en väldigt felaktigt dömd straff. Men Näsum var tunga och starka, kastade inkast bättre och längre än Rory Delap och skickade långt ut på kanterna så fort de vann boll. De hade en tydlig spelidé och utförde den bra. 2-0 skrevs slutresultatet till och en dryg samt tråkig hemresa var att se fram emot. Vi orkade inte alls i den här matchen, hade dålig fantasi och föll in i deras tråkiga spelstil. På en vecka hade vi gått från andraplats till sjundeplats i tabellen - Snacka om getingbo i Div. 4 Östra. Alla tar poäng av alla mellan lag ett och lag åtta i tabellen. Lunds SK och Ystad känns redan avhängda samt att Åsum och Brösarp har 11 respektive nio poäng upp till säker mark. Mellan tvåan och åttan skiljer det bara sex poäng..

SGIF tappade för första gången det här året poäng i deras senaste match mot Brantevik. Man är ändå serieledare på 19 poäng av 21 möjliga och med en fin målskillnad på 18-5. Deras anfallare är oerhört giftiga, bra med bollen och ofta hiskeligt snabba. Vi visste att det skulle bli extremt tufft men vi visste också att den här matchen var av den typen vi älskar att spela. Möta ett lag som är obesegrat. Möta ett lag som SKA gå upp i trean. Det var guldläge för oss att än en gång ta ned ett favorittippat lag på jorden. Vi kom med en mycket stark trupp och den enda ändringen från i onsdags var att Lillis tog Jimmis plats. Inga skador i någon av trupperna vad jag vet om förutom att SGIF:s anfallare Armend någonting hade lämnat. Vi å andra sidan har fått tillskott i form av ungtuppen Tobias Andersén. En grym, teknisk och snabb anfallare som bleb klar i tisdags, dock ej matchredo till idag. Förhoppningsvis får vi snart se honom reta galla på motsåndarnas försvarare i rödblå mundering. Oddsen på en bortaseger låg på 4.60 och för en hemmaseger på 1.35 - Ganska solklara odds för hur matchen skulle sluta. Men HBK ville annat idag och de kommande 90+ skulle visa sig bli krampaktiga och oerhört jobbiga.

---

Dagens möte innebar ett potentiellt ryck i toppen för SGIF eller en potentiell andraplats för HBK. Spänningen, fokuseringen och intensiteten var på plats tidigt på Staffansvallen. Hur skulle den här drabbningen sluta?

Vi sparkar igång matchen genom Jern och Ogge och har det solklart för oss att vi ska kunna spela boll mot SGIF. Men redan första gången vi tappar boll och de börjar rulla lugnt och disciplinerat inom laget känns det som att vi visar lite för mycket respekt för deras skickliga passningsspel. De har målkungen Gustaf Hamberg på topp tillsammans med en lång #8 i Simon Larsson. På högerkanten sprang en snabb Rasmus Köhler och var konstant oroande för vårt försvar. Men matchen höll knappast något högt tempo. Det var ställningskrig och vi båda lagen ville känna på den andra ordentligt för att hitta nycklarna till att luckra upp de båda försvaren. Luckor hittades i långa bollar på Hamberg längs högerkanten. Där attackerade SGIF väldigt bra men kom nästan aldrig till några riktigt farliga avslut. Vi stack upp då och då på båda kanterna och skapade också chanser av den karaktär att SGIF inte behövde oroa sig. Det mesta fungerade inte rent tekniskt eller i passningsspelet. Det var kämparglöd och tuffa dueller över hela banan som präglade första 45.

---

Staffanstorp var dock det bättre laget i första och ägde relativt mycket boll. Men när de kom till avslut var de antingen för dåliga, ofokuserade eller så tog en grym Mackan hand om bollarna. Under ett flertal korta perioder lyckades vi bygga upp ett spel på deras planhalva men hade svårt att hitta tillbakaspel, väggspel och spel på tredjeman. Just tillbakaspelet var något som SGIF var bra på och de var definitivt det bästa laget vi mött på att få ned bollen från anfall till rättvända fältare. Hörnor fungerade inte. Frisparkar fungerade inte. Vi tog ut varandra över hela planen och under hela första halvlek. Som någon uttryckte sig efteråt - det kändes som en enda lång transportsträcka. Båda sidor var dock tuffa och visade att man verkligen inte ville förlora en enda duell. Det var småfult och svinigt när domaren inte tittade och SGIF:s centrala mittfältare var definitivt de jobbigaste och svinigaste vi mött det här året. Tyvärr för SGIF var de båda så pass dåliga med bollen att de inte kunde hota offensivt. Med 0-0 på ett nästintill fullproppat och härligt Staffansvallen gick vi aningen missnöjda med vårt eget spel in för pausvila.

Vårt eget spel gjorde att vi blev än mer inspirerade och taggade inför andra halvlek. Vi kunde bättre men vi hade utöver det lyckats göra SGIF desperata och kinkiga. De visste innan matchen att vi var ett jobbigt lag att möta men frågan är om alla deras spelare verkligen trodde på det? Vi pratade om att byta uppställning till en rak 4-4-2 för att kunna äga mer boll på deras planhalva. Det förslaget blev nedröstat och vi satsade istället på att ligga med ett rakt och högt tremannanfall för att bita fast bollen ordentligt och hitta våra farliga kantspringare. Vi visste att Arne Holmgren skulle stänga av Weste men sanningen är att han inte orkade mer än 45 minuter. Oliver och Weste bytte kant lika ofta som morsan byter överkast på "den fina vita soffan" i vardagsrummet. På så sätt slet vi sönder båda deras ytterbackar vilket i sin tur ledde till att ett mer bestämt och riskabelt understöd från deras två mittbackar skulle krävas under hela andra halvlek. Pang i dörren, pang i väggen. -"Nu kör vi gubbar! Ut och plocka ned det här stjärnlaget nu"! Och så joggade vi ut - tuggandes på taggtråd och med svartamålade linjer på våra svettiga kinder.

Den rullades sakta igång med förhoppningar om en bättre halvlek rent spelmässigt. Från båda lagen, verkligen. Men andra 45 var av ungefär samma karaktär som första. Vi spelade upp oss en aning och vågade trycka laget högre upp i banan och så satte vi fart direkt när vi väl vann boll. SGIF ägde fortfarande mest boll men hade märkligt nog bytt taktik till 4-2-1-3 i andra. Det här gjorde att deras lugna rull i backlinje/mittfält försvann samt att det gjorde det lättare för oss att pressa deras centrala fältare. Eftersom deras yttrar gick så pass högt var de oftast tvingade till att slå långt - Och det spelet kan vi som multiplikationstabellen i sömnen. De kunde inte hota oss i luften eller med djupa långbollar. Mackan och backlinjen hade ett felfritt samarbete i andra halvlek och kunde metodiskt arbeta undan eller vinna tillbaka bollen. SGIF var bättre i första men som sagt, de ägde fortfarande mest boll.

---

Jagge och Foppa kom in som två ångvältar och löpte oerhört för att slita sönder deras anfall/mittfält. De lyckades bra med det vilket skapade ytor för Oliver och Weste på kanterna. Speciellt Weste fick luft under vingarna och snurrade upp sin vänsterback ett flertal gånger. En sådan gång var början till vårt ledningsmål - frispark till HBK tio meter in på deras planhalva ute på högerkanten. Davva stegar fram med lite stukat frisparkssjälvförtroende (han hade inte riktigt fått till en enda i första halvlek). Men Il Capitano Grande tar fram den allra finaste ammunition och penslar in ett inlägg som sveper mot bortre stolpen. Där kommer nickskarven in mot mål och cirkus åtta spelare i en hög. Oliver får tån på bollen men den stannar på mållinjen.. Olidligt, vad ska hända? -"In med skiten", skriks det från läktarplats. Vem om inte Viking Mar´n springer in bollen med hjälp av hela sin kropp och energi. Energin och glädjen sprudlar och fyller ett redan nervöst Staffansvallen med ångest och panik. Den 58:e minuten innebar inte bara ledning för oss utan öven startskottet för ett så tätt, hårt och disciplinerat försvarsspel att t.o.m. Mourinhou blivit tårögd.

---

Väl upp i den 80:e minuten hände det någonting med SGIF. De tappade all energi och vilja att forcera. Istället var det vi som kunde lugna ned spelet, ta in den på offensiv halva och behalndla den i ett tidsslösande tempo. Men det skulle visa sig att Davva, Foppas och Jagge inte var helt nöjda med bara 0-1. Så vi fixar en hörna som Davva sorkdödar in mot första stolpen där Foppa klackskarvar till en framrusande Jagge. Det var bara att raka in den med vänstran i taket. Inga konstigheter. Match slut. 0-2.

En ganska medioker fotbollsmatch. På ett sätt märktes det att det var seriens två hittills bästa lag som möttes just p.g.a. att vi tog ut varandra så pass kraftigt. Å andra sidan var matchen alldeles för dålig för att det skulle vara de två hittills bästa lagen som möttes. Saken är klar dock - Vi är numera kända som Svitdödarna. Stenkrossareran är slut och Svitdödareran har tagit vid. Det var en typisk "noll-nollmatch" men vi lyckades ta vara på våra chanser. Enligt Sydvenskan var det ett rättvist resultat, det kan diskuteras. Staffanstorp är ett riktigt bra lag och det är inget snack om saken att de kommer att ligga topp tre när serien summeras. Jag skulle faktiskt bli förvånad om de inte vann. De är rutinerade och väldigt jämna samt tar de viktiga segrarna mot jobbiga och svagare motstånd. För vår del var det en fantastisk vinst. Vi har slagit Brantevik och SGIF. Vi höll nollan mot båda två. Vi ligger tvåa i fyran efter åtta omgångar som nykomling. Vi pratar inte kris direkt..

För det första var det en laginsats som hette duga. Men några individer stack ut på ett härligt sätt under matchens lidande minuter och steg fram i precis rätt läge. Det är och sprider vinnarmentalitet inom gruppen och kan endast ses som positivt inför fortsättningen.

• Martin Svensson - Stenhård, uthållig och kanonbra på sin vänsterback. Hade grymma motståndare mot sig i Gustaf Hamberg och Rasmus Köhler men klarade av pressen galant. Har haft en liten formsvacka på sistone men nu var han tillbaka. Vikingen, Mar´n, Marre! En av våra bästa spelare i söndags, målskytt till 0-1 och spred enorm vilja och självförtroende på planen.

• Markus Johansson - Han har inte stått i mål på över ett år mina vänner. Men han stegar in med pondus på varhe träning och match. Gör i söndags en felfri insats och sprider säkerhet och lugn över hela banan. Avgörande räddningen i 72:a minuten var pricken över i och grädde på moset samtidigt. Var den bidragande orsaken till att Jönsson och Ekström tände till ordentligt i andra. Definitivt en av matchens giganter!

• Jakob Ekesbo - Spelade 35 minuter och körde över SGIFS centrala fältare. Sprang för två, vann många luftdueller och punkterade matchen med sitt mål. Än en gång gör Jagge det med bravur och guldstjärna i kanten. Förtjänar en startplats på torsdag!

Vi får varken underskatta eller glömma bort Davva. Vilket slit han gör i söndags och vilket humör han visar upp. Positiv och spelglad samt perfekt att ha i laget vid sådana matchsituationer. Spred lugn och arbetsintensitet och slog en fin frispark som ledde till 0-1. Rambo och Glenn var än en gång mycket bra på högerbacken, Weste slet, sprang, blev nedsprkad och skapade hål i deras försvar. Ja, han gjorde allt utom mål.

Ett giftigt och välkomponerat lag. Deras anfallare är grymt duktiga, speciellt Hamberg och Larsson. De har en ljus framtid för sig men måste upp flertalet snäpp för att klara av division trespel. De gjorde ett klart misstag att gå ifrån deras grunduppställning inför andra halvlek och förlorade stort på det. I första halvlek hade de ett mycket bättre och ett mer etablerat passningsspel. De blev snabbt gnälliga och kinkiga, på oss, domaren men speciellt på dem själva. Det hjälpte oss till vinst. Jag tippar ändå att de vinner serien, det är verkligen inte att sticka ut hakan. Något ska gå käpprätt åt skoga för att de ska misslyckas med att knipa minst en kvalplats..

Brösarpsmatchen var inte glömd men han lade fokus på rätt saker. Han fick ut sina budskap och och taggade oss maximalt inför båda halvlekarna. Gjorde rätt byten tidigt i andra halvlek och tog ett grymt beslut, tillsammans med laget, att fortsätta med samma uppställning. Dock med några få förbättringar. Visade enorm lycka efteråt och fick ett av sina bästa glädjeskrikutbrott på länge!

Tveksamt matchen igenom. Vågade inte varna deras kapten när han fick ett Bäckisutbrott på honom efter bara sju spelade minuter. Han var feg, lite rädd. Hade svårt att läsa spelet och hade inget vidare samarbete med sina linjemän. Horribelt gult kort på mig. Man kan säga att han var jämndålig. Inget av lagen tjänade på hans misstag och låga pondus.

Över 100 personer var på plats för att se två grymma lag. Otroligt kul att spela inför så mycket folk. De höll dock dålig fart vid sidan om och hördes inte speciellt mycket. Det var inga Genarpsupportrar direkt.. Publiken gjorde säkert hemmalaget än mer nervöst och kinkigt. Säkert ett fyrtiotal HBK:are var på plats och stöttade positivt matchen igenom.

• På lördag är det underhållsdag uppe i Hardeberga. Det innebär öl, samkväm, målning, rensning, städning, skratt och gott käk! Då laddar vi även med en träning inför måndagens match, och årets längsta bortaresa, borta mot Näsum. En timme och 45 minuter tar det att skyffla sig dit. Inte konstigt att nästan samtliga lag har haft det ruggugt jobbigt där uppe..

Ingen bra start för Brösarp i årets serie. Fyra poäng av 18 möjliga och bara fyra mål framåt är inte skräckinjagande direkt. Alla lag har haft ett tufft spelschema och vi hade haft flera spelare borta den senaste tiden. I onsdags var vi full trupp och det kändes tryggt. Brösarp var motiverade och samlade och kom till Knutsvallen 25 minuter tidigare än oss. Vi å andra sidan låg trea på 13 poäng och hade tre raka segrar i serien. Legenden Knut Andersson hade avtackpats på det finaste sätt under onsdagens eftermiddag - Må du vila frid och tack för allt! Nu var det dags för oss att ta tre viktiga poäng för att hänga med i toppen. Samtidigt möttes toppkollegorna Brantevik och Staffanstorp. Det har visat sig bli ett räjält getingbo på övre halvan i Div.4 Östra..

---

Mackan - Glenn, Rambo, Jönskorv, Mar´n - Bäckis, Davva (C), Ogge - Oliver, Jern, Weste

Foppa, Jimmi, Petter, Jagge & Ekström

Det börjar ganska trevande samtidigt som vi äger mest boll. Vi har svårt att hitta luckor och ytor på offensiv tredjedel eftersom Brösarp (i desperat poängbehov) låg oerhört lågt med sin backlinje. De visade tydligt vad deras spelidé gick ut på - Ge mittbacken bollen och slå långt för att sedan försöka skapa fasta situationer i form av frisparkar, hörnor och inkast på vår halva. Och de fasta situationerna hade vi lite svårt med just p.g.a. deras långa och starka forwards. Vi försökte rulla, hitta kombinationer och uppspel via mittfältet för att sedan hota på kanterna och inne i boxen. Men matchen känns ganska trött den inledande kvarten och vad passar inte sämst då om ett bortamål? Hörna eller inkast in från Brösarp, vi försöker få bort bollen två gånger men misslyckas kapitalt båda gångerna. Bollen hamnar hos deras duktiga mittfältare som dunkar in 0-1 i nättaket i den 18:e minuten.

---

Repliken kom omgående efter fint spel på deras halva. Oliver hittar Ogge precis utanför straffområdet som vrickar den lite lätt till Bäckis. Ett hårt skott som målvakten inte riktigt får tag på letar sig in bakom honom till 1-1 i den 19:e minuten. Då fick vi förnyad energi och höjde både tempot och kvaliteten flera nivåer. Fem minuter senare, återigen efter fint spel av Mar´n och Oliver ute på vänsterkanten kommer bollen in till Ogge vid straffpunkten. Ett tillslag, inget misstag och bollen hamnar i bortre gaveln till 2-1. Resten av halvleken handlar bara om oss. Vi spelar bra enligt min mening och skapar flertalet chanser där vi måste vara kyligare. 3-1 i paus och matchen hade varit säkrad. Det enda Brösarp hade sista 25 i första var en farlig nick utanför Mackans vänstra stolpe. Men resultatet står sig dessvärre tiden ut och vi gick till pausvila.

Det var mestadels positivt snack, dock med en del allvar. Vi måste ta vara på våra chanser, vara kyligare och framförallt vara med bestämda på egen tredjedel. Brösarp visade tydligt att de ville bryta ned matchtempot och försöka spela så lite fotboll som möjligt. Vi ville det motsatta och för att klara av det mot ett så pass destruktivt och krigande lag måste vi skruva upp tempot ytterliggare samt röra oss med mer energi. Då skulle det här lösa sig och vi kunna gå hem nöjda med tre pinnar i bagaget.

Jag kan kort beskriva det såhär - Vi äger boll konstant och spelare ok. Brösarp tjongar ännu mer i andra. Vi skapar en del chanser och dem skapar nada. Vi missar chanser och ska ha en solklar straff efter en handssituation. Med 2-1 och lugn ledning känns det tryggt. Vi är inte bra men dem är direkt dåliga. Så i 70:e minuten så händer det. Självklart! Som ni kommer att se på filmen går vi bort oss totalt och vi kan för andra gången i matchen släppa in en pissmål som vi själva bjuder på. Upprörda känslor i laget och en viss uppgivenhet spred sig. Sista 20 försöker vi trycka på och skapar två eller tre chanser där vi ska göra vårt tredje och avgörande mål. Men så blir det inte och missnöjda som få är det bara att tacka för matchen och gå in förbannad för att duscha av sig den enorma besvikelsen efter 2-2 hemma mot Brösarp.

---

Det är konstigt att vi, som nykomlingar, säger inom laget att det ska vara tre säkra poäng mot Brösarp efter bara sju omgångar. Det kan vara befogat eller så är det bara att ta vatten över huvudet. Dessutom är analysen efter matchen att vi gör det dålugt och att det var rättvist med ett oavgjort resultat. Fråga mig inte vilken match de här presonerna tittade på men jag ser det helt annorlunda. Vi bjuder Brösarp på två mål och får själva kämpa för att göra två fina mål. Vi skapar ett tiotal chanser och måste göra fler. Vi ville och visade att vi kan spela fin fotboll medan Brösarp bara ville förstöra. Och det är självklart de ville det eftersom de måste ta poäng. De är extremt nöjda med en pinne. Men ordet rättvist borde inte få användas efter en match där vi har bollen 70% av tiden och Brösarp har tre målchanser varav två gick i mål. Vi har oss själva att skylla för den här poängförlusten och det är bara att gratulera Brösarp till en pinne och ett spel som bevisligen fungerade.

En bra trio faktiskt. Vi har haft den här polacken tidigare och han är både lugn och rättvis. Däremot måste jag kritisera honom för hans beslut att inte blåsa straff när Brösarpsbacken solklart tar ett inlägg från Weste på armen. Linjemannen står perfekt till men vägrar vinka (han gillar inte oss direkt och det har vi märkt två gånger tidigare under säsongen. Huvuddomaren stoppade pipan i munnen men ångrade sig. Det var minst sagt en dålig skietch! Annars en klart godkänd insats från de svartklädda.

Svårt att säga. Martin krigade grymt på sin vänsterback och börjar hitta tillbaka till formen. Oliver var bra igen och Foppa var pigg i sitt inhopp. De flesta var faktiskt ok och hade en hyfsat bra kväll. Men det var för många som inte kom upp i normal standard. För många missade målchanser samt för många individuella misstag.

Behöver inte komma från Brösarp. De gjorde det de kunde och de gjorde det med stort hjärta. Vi får be om ursäkt till oss själva för två helt horribelt insläppta mål helt enkelt.

Vi möter dem på söndag och i onsdags fick de 2-2 borta mot Brantevik efter en tvåmålsledning i paus. Enligt källor var resultatet rättvist och vi kan, med turen på vår sida, gå upp på en stark andraplats i tabellen efter mötet mot dem på söndag.

Många spelare saknades än en gång men vi ställde ändå upp med ett starkt lag på pappret. Petter Mårtensson a.k.a Pettemar skulle i lördags konfirmera sitt namnbyte till Kindberg inne i Hardeberga Kyrka där Bröllopet hölls k.l 15.00. Samtliga spelare i laget var bjudna till kyrkan och kom därför till matchsamlingen i kostym och slips. Åsumspelarnas blickar när vi äntrade Knutsvallens parkering var obetalbar. Jag hade också undrat vad det var för snoffsiga idioter som kom till en divison fyramatch iklädd kostym och slips men de fick självklart en förklaring om varför. Nya målvakten Markus Johansson blev helt klar i torsdags och skulle i lördags få göra sin debut. Han hade sett riktigt bra ut på träningarna, är rutinerad och pratar väldigt klart och tydligt med alla på planen. Solguden hade vaknat på rätt sida bingen och lyste med sin närvaro hela dagen. Dessutom var det nästan vindstilla uppe på Knutsvallen - alltid roligt när det händer. Stollen skulle starta som vänsterback, Pontus var skadad, Ljungberg var tillbaka efter tre veckors uppehåll, Rambo var på utbildning, Petter hade ju andra saker för sig, Jernet och Foppa var i Hufvudstaden och Jagge jobbade. Däremot var Kehler uppe på benen och kom och stöttades oss - härligt att se dig igen Micke!

Markus - Glenn, Ekström, Jönskorv, Stollen - Bäckis, Davva (C), Hogge - Mar´n, Oliver, Weste

Lillis, Peter S, Leonard Mutisi, Tobias S & Ljungberg

Vi börjar tveksamt och lite nervöst. Bennys farhågor satt kanske i våra huvuden men det var annat som inte fungerade. Bäckis och Davva kom inte igång med sitt samarbete, det tog tid för Stollen och övriga i backlinjen att känna sig hemma i matchkostymen och vi hade svårt att få till ett eget passningsspel. Däremot var Åsum aggressiva och sugna, det märktes tydligt. De spelade ett rakt passningsspel med långa bollar upp på en stark anfallare som satte tillbaka på rättvända fältare. Och det var precis ytan framför vår backlinje som vi inte lyckades täppa igen i början. De skapade ett antal halvchanser medan vi lyckades skrapa fram två mediokra lägen. Efter sju minuter drar vi på oss en frispark precis utanför straffområdet. Frisparken är grymt slagen i mål, helt otagbar för vår nya målvakt. Efter en kvart har vi arbetat oss in i matchen och har lyckats skapa ett eget spel men många passningar försvinner i tomma intet.

---

Under den mittersta kvarten i första är matchen jämn, fysisk men fortfarande med Åsum som det hetaste laget. Vi börjar dock hitta varandra på mittfältet och i passningsspelet oftare. Oliver slet hårt i anfallet och försökte sätta press på deras stora mittback. Båda lagen skapar halvchanser och vi försöker sakta arbeta oss till en mer överlägsen spelidé med kortpassningsspel och bra rörelse. Efter en bra femminutersperiod hamnar bollen hos Glenn som med en misslyckad vänstervolleypass till Bäckis istället friställer Roxström. Han gör inget misstag, skjuter i steget och bollen rullar in i mål till 1-1 i den 29:e matchminuten. Det var här det vände - vårt försvarsspel, vårt anfallsspel och vårt passningsspel. Vi skruvade på triangeln så att Bäckis låg bakom Davva och Ogge och fick koll på ytan framför vår backlinje. Vi isolerade deras långa bollar och vann majoriteten av duellerna på mittplan. Redan fyra minuter efter kvitteringsmålet kom en fin yttersidepass från Ogge ut till Weste som tar med sig bollen med handen(?), magen eller bröstet. Vänsterbacken hänger inte med och Weste kan snyggt placera in 2-1 i bortre burgaveln. Vid det här laget kände vi att Åsum inte skulle kunna rubba oss - nu fan var det upp till bevis att låta benen gå och kreativiteten och rörelsen flöda. Vi kontrollerar spelet innan pausvilan och hinner då skapa ett par chanser men inga fler mål i första.

Vi hade vänt underläge än en gång så stämningen var hyfsat positiv. Däremot fanns det mycket mer att önska i vårt eget spel. Benny var upprörd på bänken under matchens första 30 minuter och bad om ursäkt i paus för sin ilska. Davva var grymt förbannad i paus - mest på sig själv men också på vårt sätt att sköta uppspelen och passningarna på sista tredjedelen. Vi var alla överens om att vi kan så mycket mer och att nu var tidpunkten att visa det. Vi gick ut till andra med blodad tand, fokuserade skallar och en enorm vilja att vinna den här så viktiga matchen.

Häng med nu för nu går det undan. Några som inte hängde med var Åsums spelare. Vi greppar tag om taktpinnen och spelar holländsk totalfotboll första 20 minuterna i andra. Det regnar in mål efter fantastiskt fina anfall, offensiva ytterbackar, korta kombinationer på mitten och ett djupledsspel som penetrerade sönder deras försvar.

• 51:a minuten - Davva slår en fin hörna som Oliver når högst på. Härlig spänst och bra kraft i nicken gör att bollen hamnar i nättaket och innebar 3-1 till HBK.

• 55:e minuten - Ett klassanfall. Vi bygger upp spelet lugnt i backlinjen. Bäckis får bollen och slåt en djupledare ut på högerflanken till Weste. Glenn sätter fart på högerbacken medan Wese driver bollen in mott straffområdet. Han släpper den till en löpande Oliver som på ett tillslag når Glenn i fri position. Glenn, som har gjort en 70-meterlöpning tåfisar in bollen förbi deras målvakt till 4-1.

• 59:e minuten - Kommer inte riktigt ihåg det här målet. Men Weste friställs efter ett härligt anfall och placerar in bollen enkelt.

• 63:e minuten - Än en gång är vi lugna i backlinjen och vänder från kant till kant. Glenn får bollen, utan någon press på sin högerback. Då ser han Davva i djupled och slår en magnifik passning förbi hela deras mittfält samt försvar. Davva behöver bara ta ned bollen och rulla in den till 6-1.

Som ni säkert förstår var det inget snack om saken vid det här laget. Bäckis styrde Ogge och Davva i mittfältspressen, backlinjen stod högt och samarbetade perfekt med nya målvakten. Åsum fick inte ens låna bollen. Oliver löpte, spelade klockrent passningsspel och fick göra mål. Efter 6-1 drog vi ned på tempot och ägde boll, rullade fint inom laget och spelade disciplinerat. Men det skulle komma mer - Med en kvart kvart har Oliver och Bäckis lekstuga ute på offensiva vänsterkant. Efter fyra/fem kortpassningar kommer Mar´n i luckan och Bäckis når honom. Han krämar på för fullt och får till en projektil som letar sig upp i krysset. 7-1, tack och godförmiddag! Det var inte mycket att spela för de sista tio minuterna men jag vill kreditera Åsums vilja att fortfarande försöka spela fotboll. De får även in ett andra mål efter att Jönskorv fått en tå på bollen som gå över Markus i mål. Mer än det hände inte på slutet och 7-2 kunde vackert rapporteras in till Skåneboll och everysport.com.

Äntligen kom de tre männen i svart och gjorde en mycket bra insats. Unga domaren Andreas Svensson från Kristianstad hade kanske ingen svår match att döma men han var klockren under 90 minuter. Han visade direkt vad han inte tillät och spelarna på planen rättade sig efter det. Han var lugn och pratade med spelarna på en auktoriärt vis. Det var båda lagen nöjda med och det var otroligt skönt att spela en match utan nervösa och kaxiga domare. Tack för det!

• Oliver Dahlbäck - Vilken härlig spelare att ha i sitt lag. Gjorde knappt ett misstag i lördags, löpte frenetiskt och fick göra ett snyggt nickmål. Oliver är viktig att ha där uppe när Jernet inte kan spela ensam anfallare och Oliver har nu startat fyra matcher i rad där uppe. Grym inställning, vinnarskalle och säker med bollen.

• Glenn Olsson - Ojojoj, vilken lagspelare. Senast mot Brantevik var han felfri. I lördags var han fenomenal och stod för ett mål och två assist som HÖGERBACK. Svår att ta sig förbi, stenhård i närkampsspelet, grymma offensiva löpningar och en passningsprocent på säkert 95%.

• Andreas Westesson - Svårt att bortse från den här mannens form. Han sprutar in mål, löper konstant och gör så att varje försvarare får åka hem efter matchen med migränattacker. Tempo, speed och kliniska avslut gör Weste till vår just nu formstarkaste och viktigaste spelare.

Ljungberg var tillbaka och fick 25 minuter som trequartista. Han spelade lugnt, slog många fina passningar och hittade fina ytor på offensivt mittfält. Peter Svensson har spelat regelbundet de senaste veckorna och är i riktigt bra form. Han fick en halvtimme i lördags och hittade rätt i sin position direkt. "Lennart" fick göra sin årsdebut i A-laget, Lillis kom in och förvirrade deras försvar i andra och Tobbe Svensson ersatte Ekström på mittbacken. Tobbe var klockren i sitt närkampsspel och huvudspel och spädde på sin grymma insats från i onsdags. Oerhört viktigt för oss att kunna ha en sådan bänk som går in och leverarar varje match.

Åsums BK. Ett oerhört respektfullt och vänligt lag på och utanför planen. De ville följa med på bröllopet och önskade oss lycka till samt en trevlig dag när de åkte därifrån. Inga dåliga förlorare direkt och det är ganska ovanligt att se när laget är så pass ungt. De har mycket potential i truppen men måste bli mycket mer organiserade och disciplinerade.

Hade Åsums BK på vår B-lagsplan efter matchen. Jag kommer själv ihåg när vi var i deras situation för några år sedan och torskade med 0-7 hemma mot Eriksfält och 9-0 borta mot Olympic. Det är något jag inte önskar något annat lag. Men det händer och man måste göra det bästa av saken. Till deras förväntade lycka är nog Ystad och kanske två lag till sämre än dem. Få de dock lite struktur och fart i spelet borde de kunna fixa nytt kontrakt eller iallafall få kvala.

---

Tuff och intensiv. Matcherna fortsätter att avlösa varandra och redan på onsdag spelar vi hemma igen mot Brösarp som i helgen  förlorade med 0-5 hemma mot Brantevik. Betyder det att vi vinner med 6-0? Knappast. Sen nästa helg är det toppmöte i serien. Vi gästar seriesuveränerna Staffanstorp som nu har fått tillbaka både Rasmus Köhler och Jesper Jernberg efter skada. Det ska bli oerhört inspirerande att möta dem nästa söndag! Vi får ju inte glömma att matchfilmen från i lördags kommer att publiceras inom ett par dagar och att alla nio mål är med där. Med filmen kommer även några citat och kommentarer från matchen mot Åsum!

• "7–2 i baken för Åsums BK. Men det var inte så illa som det låter. ”Vi gör en bra match. Det är bara det att vi släpper in alldeles för många mål”, säger tränaren Claes Björkman. Siffrorna antyder att Åsum blev mer eller mindre utspelat på Knutsvallen. Men så var det inte. Långt ifrån. – Vi gjorde en fantastiskt bra första halvlek, och tog ledningen med 1–0. Vi hade dessutom ett flertal chanser att öka på till 2–0, säger Åsumtränaren Claes Björkman. Istället fick Hardeberga ett par enkla mål – kvitteringen kom efter en rejäl snedspark, som ställde en Hardebergaspelare helt fri, och 2–1-målet sköts in efter en solklar hands. – Men även om vi låg under med ett mål i paus var jag helt övertygad om att vi skulle vinna matchen när vi gick in till andra halvlek. Vi hade spelat så bra, och hade ett sådant övertag på dem, säger Björkman. Istället råkade Åsum ut för en tio minuter lång genomklappning. Mellan 51:a och 63:e minuten gjorde Hardeberga fyra mål – gick från 2–1 till 6–1, och matchen var avgjord. – Varenda boll gick in, varje skott de hade på mål blev också mål under den perioden. Och då är det förstås inte lätt att vinna, suckar Björkman. – Vi spelar bra fotboll, men släpper in alldeles för många mål. Och det handlar mer om oss än om motståndarna. Med den fotboll vi spelar ska vi inte ligga där vi ligger i tabellen, men det funkar inte att släppa in 22 mål på 6 matcher.

• Lägg då till att HBK hade 15 avslut i andra halvlek och var närmre 10-1 än 7-7 som artikeln vinklar att det varit.

Jagge - Tobbe S, Ekström, Jöns, Mar´n - Bäckis, Davva (C), Hogge - Oliver, Pontus, Weste

Bef, Peter S, Ted, Tege & Lillis

Som jag skrev i inledningen var vi tvingade till att inte överskatta Höllvikens kvaliteter. Tyvärr gjorde vi det en gnutta de första 15 minuterna och på den tiden gör de två fina mål. Vi trodde att vi skulle tjäna på att ligga lågt och tight för att sedan kontra men det fungerade inte just p.g.a. att vi inte kan spela det spelet. Vi är ett bollförande lag med flertalet tekniskt skickliga spelare och likaså var Höllviken. De rullade bra i backlinjen, var lugna i sina uppspel och hade fantastiska 50-60-meterscrossar från flank till flank samt i djupled. Det var också två långa djupledspassningar som gjorde att vi blödde i försvaret och släppte in två mål som vi egentligen borde kunnat avstyra.

---

Men efter en kvart hade vi lärt oss deras spelidé och tog tag i taktpinnen. Vi gick upp högt med hela laget och tvingade deras mittfältare och försvarare till dåliga beslut. Vi vann bollar och dueller på offensiv halva och penetrarade höllviken via Pontus och Weste på varsin kant. Weste har ett friläge där skottet smiter precis utanför stolpen. Sista 30 i första är en mycket jämn halvlek där båda lagen spelar på marken, hittar bra uppspel på tredjeman och konstant spelar med perfekt understöd och presspel. Det som fattades när vi väl kom in på sista tredjedelen var den där extra kylan. Vi hade inte den, vilket gjorde att majoriteten av våra skapade chanser får ses som mediokra. Spelet fram till chanserna betygsätter jag dock väldigt högt. Precis innan pausvilan gör vi ett kollektivt misstag och en Höllvikenspelare kan rinna igenom och placera in 3-0, ack så onödigt.

Andra halvlek handlar mestadels bara om ett lag - Hardeberga BK. Vem trodde att vi kunde både föra och dominera en match mot ett Div.2-motstånd? Men saken är att det gjorde vi. Vi spelar med en brinnande låga och fantastisk aggressivitet halvleken igenom. Efter en kvart får vi ett riktigt bra frisparksläge till höger utanflr straffområdet. Davva, som gjorde ett straffmål sist spädde på målproduktionen genom att läckert skruva in 3-1, helt otagbart för GIF:s målvakt. Det känns under hela andra halvlek som att vi är överallt på banan. Vi arbetar otroligt bra tillsammans och skapar några bra lägen och flera halvchanser, men bollen ville inte riktigt in. Man ser nervositeten i Höllvikenspelarnas ageranden och man känner att vi har dem i brygga. Vi spelar kortpassningsspel, löser situationerna m.hj.a. triangelspel och väggspel. Försvararna blandar långa och korta uppspel perfekt och samtliga löper som att de inte vore någon morgondag.

---

Men längre än så kom vi aldrig och slutresultatet kunde skrivas till 3-1 trots ett intensivt tryck från vår sida den sista kvarten. Oliver har en jättefin chans att göra 3-2 på men måste lära sig att filma i rätt läge. Sebbe har en stenhård frispark som går i muren, Ted har ett farligt inspel som inte når hela vägen fram och hade en djupledare till Pontus varit lite kortare hade han ställts helt fri med målvakten.

Vi spelar otroligt bra, disciplinerat och med en stor näve fantasi i 75 minuter. Tyvärr var vi snäppet för fega den inledande kvarten och det drabbar oss den här kvällen. Dessutom har vi inte kylan när vi väl närmar oss straffområdet och borde gjort åtminstone ett mål till. Men spelet går inte att klaga på - med den intensiteten och passningskvaliteten kommer många lag att få det jobbigt mot oss. Faktum att vi för matchen i andra halvlek är ett tecken på hur långt vi har kommit i vår utveckling. Dessutom matcher vi laget smart i andra halvlek för att inte slita för mycket inför helgens seriematch och vi gjorde många tidiga byten. Nu gäller det att gå in med samma inställning på lördag hemma mot Åsum. För gör vi det har vi ännu en trepoängare att se fram emot.

Om man ändå kunde få skriva något positivt här någon gång. Men så blev inte fallet den här kvällen heller - Huvuddomaren dömde med all säkerhet inte Div.2, så inte heller hans linjemän. Den ena på linjen viftade konstant för offside och den andra sprang mest och tog det lugnt. Huvuddomaren snäste tillbaka när spelare sade något och delade ut en frispark till oss i första halvlek - 16 frisparkar till hemmalaget. En av deras spelare tog upp bollen med händerna mitt under spelets - inget kort. Två gula kort delades ut totalt - det borde varit sex eller sju. Det blir helt enkelt svårt att spela för båda lagen när domaren inte kan kommunicera med spelarna och personligen verkar vara arg under hela matchen. Höllvikens mittfältare sade att det var den sämsta domaren de haft den här säsongen..

---

• Tobias Svensson - Har knappt tränat det här halvåret men gick in från start på högerbacken och gjorde få misstag. Hade fina uppspel som skapade flertalet chanser för oss och vinner mycket med sin kämparanda och starta huvudspel.

• Sebastian Löfkvist - Kom in med 25 kvar istället för Tobbe S och spelar väldigt moget. Han var laddad, vann närkamper och hade många bra långbollar samt uppspel. Kommer lugnet till honom har den här killen mycket potential.

• Pontus Sandberg - Från start igen och mycket bra igen. Har en grym touch på bollen och är en av våra mest kreativa spelare. Spelade tank från start med bytte ganska snabbt med Oliver. Ponta har verkligen hittat formen och gjorde i onsdags väldigt få misstag, tillät oss att bita fast bollen på offensiv halva och rörde sig konstant.

Det här var Olivers tredje raka match som tankspelare. Han börjar bli van nu och hans tillbakaspel och "one touch"-spel var i det närmsta perfekt. Dessutom löper han mycket mer än vad en standardanfallare i vanliga fall gör. Vi är mycket glada över att ha två hårt slitande toppar i Jernet och Oliver!

Det här var förmodligen Jagges sista match som "stand in-målvakt". Han har gjort det med bravur och vi har kunnat känna oss säkra med den bakersta positionen. Grymt gjort av Jagge att gå in med sådan pondus och sällan skådat självförtroende!

---

• "Vi märkte ju förra året att när vi mötte lag från bättre divisioner så var också domarna bättre. Så var ju fallet idag också... (lång tystnad)... SKIEETCHH! - Oliver i omklädningsrummet efter matchen.

Ställde upp med ordinarie lag och visade potential. De har många unga och dutkiga spelare, speciellt deras vindsnabba högerytter och deras två skickliga innermittfältare. De gick naturligt ned i tempo i andra halvlek men har en stabbig målvakt samt backlinje och väldigt tunn anfallsuppställning. Jag tror att de kommer få det otroligt tufft att säkra en plats till nästa års Div. 2.

---

Ja, ni har hört det innan. Men den kommande lördagen är också HBK-paret Petter och Jessicas brölloppsdag. De gifter sig i Hardeberga kyrka och majoriteten av laget kommer att smyga in där efter matchen - Om vi har vunnit, vill säga. Enligt Petter är vi inte välkomna vid annat utfall. Matchstart klockan 12.00 på Knutsvallen på lördag - Varmt Välkomna att pusha HBK:s herrar till sin tredje raka trepoängare!