hardebergabk

SGIF tappade för första gången det här året poäng i deras senaste match mot Brantevik. Man är ändå serieledare på 19 poäng av 21 möjliga och med en fin målskillnad på 18-5. Deras anfallare är oerhört giftiga, bra med bollen och ofta hiskeligt snabba. Vi visste att det skulle bli extremt tufft men vi visste också att den här matchen var av den typen vi älskar att spela. Möta ett lag som är obesegrat. Möta ett lag som SKA gå upp i trean. Det var guldläge för oss att än en gång ta ned ett favorittippat lag på jorden. Vi kom med en mycket stark trupp och den enda ändringen från i onsdags var att Lillis tog Jimmis plats. Inga skador i någon av trupperna vad jag vet om förutom att SGIF:s anfallare Armend någonting hade lämnat. Vi å andra sidan har fått tillskott i form av ungtuppen Tobias Andersén. En grym, teknisk och snabb anfallare som bleb klar i tisdags, dock ej matchredo till idag. Förhoppningsvis får vi snart se honom reta galla på motsåndarnas försvarare i rödblå mundering. Oddsen på en bortaseger låg på 4.60 och för en hemmaseger på 1.35 - Ganska solklara odds för hur matchen skulle sluta. Men HBK ville annat idag och de kommande 90+ skulle visa sig bli krampaktiga och oerhört jobbiga.

---

Dagens möte innebar ett potentiellt ryck i toppen för SGIF eller en potentiell andraplats för HBK. Spänningen, fokuseringen och intensiteten var på plats tidigt på Staffansvallen. Hur skulle den här drabbningen sluta?

Vi sparkar igång matchen genom Jern och Ogge och har det solklart för oss att vi ska kunna spela boll mot SGIF. Men redan första gången vi tappar boll och de börjar rulla lugnt och disciplinerat inom laget känns det som att vi visar lite för mycket respekt för deras skickliga passningsspel. De har målkungen Gustaf Hamberg på topp tillsammans med en lång #8 i Simon Larsson. På högerkanten sprang en snabb Rasmus Köhler och var konstant oroande för vårt försvar. Men matchen höll knappast något högt tempo. Det var ställningskrig och vi båda lagen ville känna på den andra ordentligt för att hitta nycklarna till att luckra upp de båda försvaren. Luckor hittades i långa bollar på Hamberg längs högerkanten. Där attackerade SGIF väldigt bra men kom nästan aldrig till några riktigt farliga avslut. Vi stack upp då och då på båda kanterna och skapade också chanser av den karaktär att SGIF inte behövde oroa sig. Det mesta fungerade inte rent tekniskt eller i passningsspelet. Det var kämparglöd och tuffa dueller över hela banan som präglade första 45.

---

Staffanstorp var dock det bättre laget i första och ägde relativt mycket boll. Men när de kom till avslut var de antingen för dåliga, ofokuserade eller så tog en grym Mackan hand om bollarna. Under ett flertal korta perioder lyckades vi bygga upp ett spel på deras planhalva men hade svårt att hitta tillbakaspel, väggspel och spel på tredjeman. Just tillbakaspelet var något som SGIF var bra på och de var definitivt det bästa laget vi mött på att få ned bollen från anfall till rättvända fältare. Hörnor fungerade inte. Frisparkar fungerade inte. Vi tog ut varandra över hela planen och under hela första halvlek. Som någon uttryckte sig efteråt - det kändes som en enda lång transportsträcka. Båda sidor var dock tuffa och visade att man verkligen inte ville förlora en enda duell. Det var småfult och svinigt när domaren inte tittade och SGIF:s centrala mittfältare var definitivt de jobbigaste och svinigaste vi mött det här året. Tyvärr för SGIF var de båda så pass dåliga med bollen att de inte kunde hota offensivt. Med 0-0 på ett nästintill fullproppat och härligt Staffansvallen gick vi aningen missnöjda med vårt eget spel in för pausvila.

Vårt eget spel gjorde att vi blev än mer inspirerade och taggade inför andra halvlek. Vi kunde bättre men vi hade utöver det lyckats göra SGIF desperata och kinkiga. De visste innan matchen att vi var ett jobbigt lag att möta men frågan är om alla deras spelare verkligen trodde på det? Vi pratade om att byta uppställning till en rak 4-4-2 för att kunna äga mer boll på deras planhalva. Det förslaget blev nedröstat och vi satsade istället på att ligga med ett rakt och högt tremannanfall för att bita fast bollen ordentligt och hitta våra farliga kantspringare. Vi visste att Arne Holmgren skulle stänga av Weste men sanningen är att han inte orkade mer än 45 minuter. Oliver och Weste bytte kant lika ofta som morsan byter överkast på "den fina vita soffan" i vardagsrummet. På så sätt slet vi sönder båda deras ytterbackar vilket i sin tur ledde till att ett mer bestämt och riskabelt understöd från deras två mittbackar skulle krävas under hela andra halvlek. Pang i dörren, pang i väggen. -"Nu kör vi gubbar! Ut och plocka ned det här stjärnlaget nu"! Och så joggade vi ut - tuggandes på taggtråd och med svartamålade linjer på våra svettiga kinder.

Den rullades sakta igång med förhoppningar om en bättre halvlek rent spelmässigt. Från båda lagen, verkligen. Men andra 45 var av ungefär samma karaktär som första. Vi spelade upp oss en aning och vågade trycka laget högre upp i banan och så satte vi fart direkt när vi väl vann boll. SGIF ägde fortfarande mest boll men hade märkligt nog bytt taktik till 4-2-1-3 i andra. Det här gjorde att deras lugna rull i backlinje/mittfält försvann samt att det gjorde det lättare för oss att pressa deras centrala fältare. Eftersom deras yttrar gick så pass högt var de oftast tvingade till att slå långt - Och det spelet kan vi som multiplikationstabellen i sömnen. De kunde inte hota oss i luften eller med djupa långbollar. Mackan och backlinjen hade ett felfritt samarbete i andra halvlek och kunde metodiskt arbeta undan eller vinna tillbaka bollen. SGIF var bättre i första men som sagt, de ägde fortfarande mest boll.

---

Jagge och Foppa kom in som två ångvältar och löpte oerhört för att slita sönder deras anfall/mittfält. De lyckades bra med det vilket skapade ytor för Oliver och Weste på kanterna. Speciellt Weste fick luft under vingarna och snurrade upp sin vänsterback ett flertal gånger. En sådan gång var början till vårt ledningsmål - frispark till HBK tio meter in på deras planhalva ute på högerkanten. Davva stegar fram med lite stukat frisparkssjälvförtroende (han hade inte riktigt fått till en enda i första halvlek). Men Il Capitano Grande tar fram den allra finaste ammunition och penslar in ett inlägg som sveper mot bortre stolpen. Där kommer nickskarven in mot mål och cirkus åtta spelare i en hög. Oliver får tån på bollen men den stannar på mållinjen.. Olidligt, vad ska hända? -"In med skiten", skriks det från läktarplats. Vem om inte Viking Mar´n springer in bollen med hjälp av hela sin kropp och energi. Energin och glädjen sprudlar och fyller ett redan nervöst Staffansvallen med ångest och panik. Den 58:e minuten innebar inte bara ledning för oss utan öven startskottet för ett så tätt, hårt och disciplinerat försvarsspel att t.o.m. Mourinhou blivit tårögd.

---

Väl upp i den 80:e minuten hände det någonting med SGIF. De tappade all energi och vilja att forcera. Istället var det vi som kunde lugna ned spelet, ta in den på offensiv halva och behalndla den i ett tidsslösande tempo. Men det skulle visa sig att Davva, Foppas och Jagge inte var helt nöjda med bara 0-1. Så vi fixar en hörna som Davva sorkdödar in mot första stolpen där Foppa klackskarvar till en framrusande Jagge. Det var bara att raka in den med vänstran i taket. Inga konstigheter. Match slut. 0-2.

En ganska medioker fotbollsmatch. På ett sätt märktes det att det var seriens två hittills bästa lag som möttes just p.g.a. att vi tog ut varandra så pass kraftigt. Å andra sidan var matchen alldeles för dålig för att det skulle vara de två hittills bästa lagen som möttes. Saken är klar dock - Vi är numera kända som Svitdödarna. Stenkrossareran är slut och Svitdödareran har tagit vid. Det var en typisk "noll-nollmatch" men vi lyckades ta vara på våra chanser. Enligt Sydvenskan var det ett rättvist resultat, det kan diskuteras. Staffanstorp är ett riktigt bra lag och det är inget snack om saken att de kommer att ligga topp tre när serien summeras. Jag skulle faktiskt bli förvånad om de inte vann. De är rutinerade och väldigt jämna samt tar de viktiga segrarna mot jobbiga och svagare motstånd. För vår del var det en fantastisk vinst. Vi har slagit Brantevik och SGIF. Vi höll nollan mot båda två. Vi ligger tvåa i fyran efter åtta omgångar som nykomling. Vi pratar inte kris direkt..

För det första var det en laginsats som hette duga. Men några individer stack ut på ett härligt sätt under matchens lidande minuter och steg fram i precis rätt läge. Det är och sprider vinnarmentalitet inom gruppen och kan endast ses som positivt inför fortsättningen.

• Martin Svensson - Stenhård, uthållig och kanonbra på sin vänsterback. Hade grymma motståndare mot sig i Gustaf Hamberg och Rasmus Köhler men klarade av pressen galant. Har haft en liten formsvacka på sistone men nu var han tillbaka. Vikingen, Mar´n, Marre! En av våra bästa spelare i söndags, målskytt till 0-1 och spred enorm vilja och självförtroende på planen.

• Markus Johansson - Han har inte stått i mål på över ett år mina vänner. Men han stegar in med pondus på varhe träning och match. Gör i söndags en felfri insats och sprider säkerhet och lugn över hela banan. Avgörande räddningen i 72:a minuten var pricken över i och grädde på moset samtidigt. Var den bidragande orsaken till att Jönsson och Ekström tände till ordentligt i andra. Definitivt en av matchens giganter!

• Jakob Ekesbo - Spelade 35 minuter och körde över SGIFS centrala fältare. Sprang för två, vann många luftdueller och punkterade matchen med sitt mål. Än en gång gör Jagge det med bravur och guldstjärna i kanten. Förtjänar en startplats på torsdag!

Vi får varken underskatta eller glömma bort Davva. Vilket slit han gör i söndags och vilket humör han visar upp. Positiv och spelglad samt perfekt att ha i laget vid sådana matchsituationer. Spred lugn och arbetsintensitet och slog en fin frispark som ledde till 0-1. Rambo och Glenn var än en gång mycket bra på högerbacken, Weste slet, sprang, blev nedsprkad och skapade hål i deras försvar. Ja, han gjorde allt utom mål.

Ett giftigt och välkomponerat lag. Deras anfallare är grymt duktiga, speciellt Hamberg och Larsson. De har en ljus framtid för sig men måste upp flertalet snäpp för att klara av division trespel. De gjorde ett klart misstag att gå ifrån deras grunduppställning inför andra halvlek och förlorade stort på det. I första halvlek hade de ett mycket bättre och ett mer etablerat passningsspel. De blev snabbt gnälliga och kinkiga, på oss, domaren men speciellt på dem själva. Det hjälpte oss till vinst. Jag tippar ändå att de vinner serien, det är verkligen inte att sticka ut hakan. Något ska gå käpprätt åt skoga för att de ska misslyckas med att knipa minst en kvalplats..

Brösarpsmatchen var inte glömd men han lade fokus på rätt saker. Han fick ut sina budskap och och taggade oss maximalt inför båda halvlekarna. Gjorde rätt byten tidigt i andra halvlek och tog ett grymt beslut, tillsammans med laget, att fortsätta med samma uppställning. Dock med några få förbättringar. Visade enorm lycka efteråt och fick ett av sina bästa glädjeskrikutbrott på länge!

Tveksamt matchen igenom. Vågade inte varna deras kapten när han fick ett Bäckisutbrott på honom efter bara sju spelade minuter. Han var feg, lite rädd. Hade svårt att läsa spelet och hade inget vidare samarbete med sina linjemän. Horribelt gult kort på mig. Man kan säga att han var jämndålig. Inget av lagen tjänade på hans misstag och låga pondus.

Över 100 personer var på plats för att se två grymma lag. Otroligt kul att spela inför så mycket folk. De höll dock dålig fart vid sidan om och hördes inte speciellt mycket. Det var inga Genarpsupportrar direkt.. Publiken gjorde säkert hemmalaget än mer nervöst och kinkigt. Säkert ett fyrtiotal HBK:are var på plats och stöttade positivt matchen igenom.

• På lördag är det underhållsdag uppe i Hardeberga. Det innebär öl, samkväm, målning, rensning, städning, skratt och gott käk! Då laddar vi även med en träning inför måndagens match, och årets längsta bortaresa, borta mot Näsum. En timme och 45 minuter tar det att skyffla sig dit. Inte konstigt att nästan samtliga lag har haft det ruggugt jobbigt där uppe..

Ingen bra start för Brösarp i årets serie. Fyra poäng av 18 möjliga och bara fyra mål framåt är inte skräckinjagande direkt. Alla lag har haft ett tufft spelschema och vi hade haft flera spelare borta den senaste tiden. I onsdags var vi full trupp och det kändes tryggt. Brösarp var motiverade och samlade och kom till Knutsvallen 25 minuter tidigare än oss. Vi å andra sidan låg trea på 13 poäng och hade tre raka segrar i serien. Legenden Knut Andersson hade avtackpats på det finaste sätt under onsdagens eftermiddag - Må du vila frid och tack för allt! Nu var det dags för oss att ta tre viktiga poäng för att hänga med i toppen. Samtidigt möttes toppkollegorna Brantevik och Staffanstorp. Det har visat sig bli ett räjält getingbo på övre halvan i Div.4 Östra..

---

Mackan - Glenn, Rambo, Jönskorv, Mar´n - Bäckis, Davva (C), Ogge - Oliver, Jern, Weste

Foppa, Jimmi, Petter, Jagge & Ekström

Det börjar ganska trevande samtidigt som vi äger mest boll. Vi har svårt att hitta luckor och ytor på offensiv tredjedel eftersom Brösarp (i desperat poängbehov) låg oerhört lågt med sin backlinje. De visade tydligt vad deras spelidé gick ut på - Ge mittbacken bollen och slå långt för att sedan försöka skapa fasta situationer i form av frisparkar, hörnor och inkast på vår halva. Och de fasta situationerna hade vi lite svårt med just p.g.a. deras långa och starka forwards. Vi försökte rulla, hitta kombinationer och uppspel via mittfältet för att sedan hota på kanterna och inne i boxen. Men matchen känns ganska trött den inledande kvarten och vad passar inte sämst då om ett bortamål? Hörna eller inkast in från Brösarp, vi försöker få bort bollen två gånger men misslyckas kapitalt båda gångerna. Bollen hamnar hos deras duktiga mittfältare som dunkar in 0-1 i nättaket i den 18:e minuten.

---

Repliken kom omgående efter fint spel på deras halva. Oliver hittar Ogge precis utanför straffområdet som vrickar den lite lätt till Bäckis. Ett hårt skott som målvakten inte riktigt får tag på letar sig in bakom honom till 1-1 i den 19:e minuten. Då fick vi förnyad energi och höjde både tempot och kvaliteten flera nivåer. Fem minuter senare, återigen efter fint spel av Mar´n och Oliver ute på vänsterkanten kommer bollen in till Ogge vid straffpunkten. Ett tillslag, inget misstag och bollen hamnar i bortre gaveln till 2-1. Resten av halvleken handlar bara om oss. Vi spelar bra enligt min mening och skapar flertalet chanser där vi måste vara kyligare. 3-1 i paus och matchen hade varit säkrad. Det enda Brösarp hade sista 25 i första var en farlig nick utanför Mackans vänstra stolpe. Men resultatet står sig dessvärre tiden ut och vi gick till pausvila.

Det var mestadels positivt snack, dock med en del allvar. Vi måste ta vara på våra chanser, vara kyligare och framförallt vara med bestämda på egen tredjedel. Brösarp visade tydligt att de ville bryta ned matchtempot och försöka spela så lite fotboll som möjligt. Vi ville det motsatta och för att klara av det mot ett så pass destruktivt och krigande lag måste vi skruva upp tempot ytterliggare samt röra oss med mer energi. Då skulle det här lösa sig och vi kunna gå hem nöjda med tre pinnar i bagaget.

Jag kan kort beskriva det såhär - Vi äger boll konstant och spelare ok. Brösarp tjongar ännu mer i andra. Vi skapar en del chanser och dem skapar nada. Vi missar chanser och ska ha en solklar straff efter en handssituation. Med 2-1 och lugn ledning känns det tryggt. Vi är inte bra men dem är direkt dåliga. Så i 70:e minuten så händer det. Självklart! Som ni kommer att se på filmen går vi bort oss totalt och vi kan för andra gången i matchen släppa in en pissmål som vi själva bjuder på. Upprörda känslor i laget och en viss uppgivenhet spred sig. Sista 20 försöker vi trycka på och skapar två eller tre chanser där vi ska göra vårt tredje och avgörande mål. Men så blir det inte och missnöjda som få är det bara att tacka för matchen och gå in förbannad för att duscha av sig den enorma besvikelsen efter 2-2 hemma mot Brösarp.

---

Det är konstigt att vi, som nykomlingar, säger inom laget att det ska vara tre säkra poäng mot Brösarp efter bara sju omgångar. Det kan vara befogat eller så är det bara att ta vatten över huvudet. Dessutom är analysen efter matchen att vi gör det dålugt och att det var rättvist med ett oavgjort resultat. Fråga mig inte vilken match de här presonerna tittade på men jag ser det helt annorlunda. Vi bjuder Brösarp på två mål och får själva kämpa för att göra två fina mål. Vi skapar ett tiotal chanser och måste göra fler. Vi ville och visade att vi kan spela fin fotboll medan Brösarp bara ville förstöra. Och det är självklart de ville det eftersom de måste ta poäng. De är extremt nöjda med en pinne. Men ordet rättvist borde inte få användas efter en match där vi har bollen 70% av tiden och Brösarp har tre målchanser varav två gick i mål. Vi har oss själva att skylla för den här poängförlusten och det är bara att gratulera Brösarp till en pinne och ett spel som bevisligen fungerade.

En bra trio faktiskt. Vi har haft den här polacken tidigare och han är både lugn och rättvis. Däremot måste jag kritisera honom för hans beslut att inte blåsa straff när Brösarpsbacken solklart tar ett inlägg från Weste på armen. Linjemannen står perfekt till men vägrar vinka (han gillar inte oss direkt och det har vi märkt två gånger tidigare under säsongen. Huvuddomaren stoppade pipan i munnen men ångrade sig. Det var minst sagt en dålig skietch! Annars en klart godkänd insats från de svartklädda.

Svårt att säga. Martin krigade grymt på sin vänsterback och börjar hitta tillbaka till formen. Oliver var bra igen och Foppa var pigg i sitt inhopp. De flesta var faktiskt ok och hade en hyfsat bra kväll. Men det var för många som inte kom upp i normal standard. För många missade målchanser samt för många individuella misstag.

Behöver inte komma från Brösarp. De gjorde det de kunde och de gjorde det med stort hjärta. Vi får be om ursäkt till oss själva för två helt horribelt insläppta mål helt enkelt.

Vi möter dem på söndag och i onsdags fick de 2-2 borta mot Brantevik efter en tvåmålsledning i paus. Enligt källor var resultatet rättvist och vi kan, med turen på vår sida, gå upp på en stark andraplats i tabellen efter mötet mot dem på söndag.

Många spelare saknades än en gång men vi ställde ändå upp med ett starkt lag på pappret. Petter Mårtensson a.k.a Pettemar skulle i lördags konfirmera sitt namnbyte till Kindberg inne i Hardeberga Kyrka där Bröllopet hölls k.l 15.00. Samtliga spelare i laget var bjudna till kyrkan och kom därför till matchsamlingen i kostym och slips. Åsumspelarnas blickar när vi äntrade Knutsvallens parkering var obetalbar. Jag hade också undrat vad det var för snoffsiga idioter som kom till en divison fyramatch iklädd kostym och slips men de fick självklart en förklaring om varför. Nya målvakten Markus Johansson blev helt klar i torsdags och skulle i lördags få göra sin debut. Han hade sett riktigt bra ut på träningarna, är rutinerad och pratar väldigt klart och tydligt med alla på planen. Solguden hade vaknat på rätt sida bingen och lyste med sin närvaro hela dagen. Dessutom var det nästan vindstilla uppe på Knutsvallen - alltid roligt när det händer. Stollen skulle starta som vänsterback, Pontus var skadad, Ljungberg var tillbaka efter tre veckors uppehåll, Rambo var på utbildning, Petter hade ju andra saker för sig, Jernet och Foppa var i Hufvudstaden och Jagge jobbade. Däremot var Kehler uppe på benen och kom och stöttades oss - härligt att se dig igen Micke!

Markus - Glenn, Ekström, Jönskorv, Stollen - Bäckis, Davva (C), Hogge - Mar´n, Oliver, Weste

Lillis, Peter S, Leonard Mutisi, Tobias S & Ljungberg

Vi börjar tveksamt och lite nervöst. Bennys farhågor satt kanske i våra huvuden men det var annat som inte fungerade. Bäckis och Davva kom inte igång med sitt samarbete, det tog tid för Stollen och övriga i backlinjen att känna sig hemma i matchkostymen och vi hade svårt att få till ett eget passningsspel. Däremot var Åsum aggressiva och sugna, det märktes tydligt. De spelade ett rakt passningsspel med långa bollar upp på en stark anfallare som satte tillbaka på rättvända fältare. Och det var precis ytan framför vår backlinje som vi inte lyckades täppa igen i början. De skapade ett antal halvchanser medan vi lyckades skrapa fram två mediokra lägen. Efter sju minuter drar vi på oss en frispark precis utanför straffområdet. Frisparken är grymt slagen i mål, helt otagbar för vår nya målvakt. Efter en kvart har vi arbetat oss in i matchen och har lyckats skapa ett eget spel men många passningar försvinner i tomma intet.

---

Under den mittersta kvarten i första är matchen jämn, fysisk men fortfarande med Åsum som det hetaste laget. Vi börjar dock hitta varandra på mittfältet och i passningsspelet oftare. Oliver slet hårt i anfallet och försökte sätta press på deras stora mittback. Båda lagen skapar halvchanser och vi försöker sakta arbeta oss till en mer överlägsen spelidé med kortpassningsspel och bra rörelse. Efter en bra femminutersperiod hamnar bollen hos Glenn som med en misslyckad vänstervolleypass till Bäckis istället friställer Roxström. Han gör inget misstag, skjuter i steget och bollen rullar in i mål till 1-1 i den 29:e matchminuten. Det var här det vände - vårt försvarsspel, vårt anfallsspel och vårt passningsspel. Vi skruvade på triangeln så att Bäckis låg bakom Davva och Ogge och fick koll på ytan framför vår backlinje. Vi isolerade deras långa bollar och vann majoriteten av duellerna på mittplan. Redan fyra minuter efter kvitteringsmålet kom en fin yttersidepass från Ogge ut till Weste som tar med sig bollen med handen(?), magen eller bröstet. Vänsterbacken hänger inte med och Weste kan snyggt placera in 2-1 i bortre burgaveln. Vid det här laget kände vi att Åsum inte skulle kunna rubba oss - nu fan var det upp till bevis att låta benen gå och kreativiteten och rörelsen flöda. Vi kontrollerar spelet innan pausvilan och hinner då skapa ett par chanser men inga fler mål i första.

Vi hade vänt underläge än en gång så stämningen var hyfsat positiv. Däremot fanns det mycket mer att önska i vårt eget spel. Benny var upprörd på bänken under matchens första 30 minuter och bad om ursäkt i paus för sin ilska. Davva var grymt förbannad i paus - mest på sig själv men också på vårt sätt att sköta uppspelen och passningarna på sista tredjedelen. Vi var alla överens om att vi kan så mycket mer och att nu var tidpunkten att visa det. Vi gick ut till andra med blodad tand, fokuserade skallar och en enorm vilja att vinna den här så viktiga matchen.

Häng med nu för nu går det undan. Några som inte hängde med var Åsums spelare. Vi greppar tag om taktpinnen och spelar holländsk totalfotboll första 20 minuterna i andra. Det regnar in mål efter fantastiskt fina anfall, offensiva ytterbackar, korta kombinationer på mitten och ett djupledsspel som penetrerade sönder deras försvar.

• 51:a minuten - Davva slår en fin hörna som Oliver når högst på. Härlig spänst och bra kraft i nicken gör att bollen hamnar i nättaket och innebar 3-1 till HBK.

• 55:e minuten - Ett klassanfall. Vi bygger upp spelet lugnt i backlinjen. Bäckis får bollen och slåt en djupledare ut på högerflanken till Weste. Glenn sätter fart på högerbacken medan Wese driver bollen in mott straffområdet. Han släpper den till en löpande Oliver som på ett tillslag når Glenn i fri position. Glenn, som har gjort en 70-meterlöpning tåfisar in bollen förbi deras målvakt till 4-1.

• 59:e minuten - Kommer inte riktigt ihåg det här målet. Men Weste friställs efter ett härligt anfall och placerar in bollen enkelt.

• 63:e minuten - Än en gång är vi lugna i backlinjen och vänder från kant till kant. Glenn får bollen, utan någon press på sin högerback. Då ser han Davva i djupled och slår en magnifik passning förbi hela deras mittfält samt försvar. Davva behöver bara ta ned bollen och rulla in den till 6-1.

Som ni säkert förstår var det inget snack om saken vid det här laget. Bäckis styrde Ogge och Davva i mittfältspressen, backlinjen stod högt och samarbetade perfekt med nya målvakten. Åsum fick inte ens låna bollen. Oliver löpte, spelade klockrent passningsspel och fick göra mål. Efter 6-1 drog vi ned på tempot och ägde boll, rullade fint inom laget och spelade disciplinerat. Men det skulle komma mer - Med en kvart kvart har Oliver och Bäckis lekstuga ute på offensiva vänsterkant. Efter fyra/fem kortpassningar kommer Mar´n i luckan och Bäckis når honom. Han krämar på för fullt och får till en projektil som letar sig upp i krysset. 7-1, tack och godförmiddag! Det var inte mycket att spela för de sista tio minuterna men jag vill kreditera Åsums vilja att fortfarande försöka spela fotboll. De får även in ett andra mål efter att Jönskorv fått en tå på bollen som gå över Markus i mål. Mer än det hände inte på slutet och 7-2 kunde vackert rapporteras in till Skåneboll och everysport.com.

Äntligen kom de tre männen i svart och gjorde en mycket bra insats. Unga domaren Andreas Svensson från Kristianstad hade kanske ingen svår match att döma men han var klockren under 90 minuter. Han visade direkt vad han inte tillät och spelarna på planen rättade sig efter det. Han var lugn och pratade med spelarna på en auktoriärt vis. Det var båda lagen nöjda med och det var otroligt skönt att spela en match utan nervösa och kaxiga domare. Tack för det!

• Oliver Dahlbäck - Vilken härlig spelare att ha i sitt lag. Gjorde knappt ett misstag i lördags, löpte frenetiskt och fick göra ett snyggt nickmål. Oliver är viktig att ha där uppe när Jernet inte kan spela ensam anfallare och Oliver har nu startat fyra matcher i rad där uppe. Grym inställning, vinnarskalle och säker med bollen.

• Glenn Olsson - Ojojoj, vilken lagspelare. Senast mot Brantevik var han felfri. I lördags var han fenomenal och stod för ett mål och två assist som HÖGERBACK. Svår att ta sig förbi, stenhård i närkampsspelet, grymma offensiva löpningar och en passningsprocent på säkert 95%.

• Andreas Westesson - Svårt att bortse från den här mannens form. Han sprutar in mål, löper konstant och gör så att varje försvarare får åka hem efter matchen med migränattacker. Tempo, speed och kliniska avslut gör Weste till vår just nu formstarkaste och viktigaste spelare.

Ljungberg var tillbaka och fick 25 minuter som trequartista. Han spelade lugnt, slog många fina passningar och hittade fina ytor på offensivt mittfält. Peter Svensson har spelat regelbundet de senaste veckorna och är i riktigt bra form. Han fick en halvtimme i lördags och hittade rätt i sin position direkt. "Lennart" fick göra sin årsdebut i A-laget, Lillis kom in och förvirrade deras försvar i andra och Tobbe Svensson ersatte Ekström på mittbacken. Tobbe var klockren i sitt närkampsspel och huvudspel och spädde på sin grymma insats från i onsdags. Oerhört viktigt för oss att kunna ha en sådan bänk som går in och leverarar varje match.

Åsums BK. Ett oerhört respektfullt och vänligt lag på och utanför planen. De ville följa med på bröllopet och önskade oss lycka till samt en trevlig dag när de åkte därifrån. Inga dåliga förlorare direkt och det är ganska ovanligt att se när laget är så pass ungt. De har mycket potential i truppen men måste bli mycket mer organiserade och disciplinerade.

Hade Åsums BK på vår B-lagsplan efter matchen. Jag kommer själv ihåg när vi var i deras situation för några år sedan och torskade med 0-7 hemma mot Eriksfält och 9-0 borta mot Olympic. Det är något jag inte önskar något annat lag. Men det händer och man måste göra det bästa av saken. Till deras förväntade lycka är nog Ystad och kanske två lag till sämre än dem. Få de dock lite struktur och fart i spelet borde de kunna fixa nytt kontrakt eller iallafall få kvala.

---

Tuff och intensiv. Matcherna fortsätter att avlösa varandra och redan på onsdag spelar vi hemma igen mot Brösarp som i helgen  förlorade med 0-5 hemma mot Brantevik. Betyder det att vi vinner med 6-0? Knappast. Sen nästa helg är det toppmöte i serien. Vi gästar seriesuveränerna Staffanstorp som nu har fått tillbaka både Rasmus Köhler och Jesper Jernberg efter skada. Det ska bli oerhört inspirerande att möta dem nästa söndag! Vi får ju inte glömma att matchfilmen från i lördags kommer att publiceras inom ett par dagar och att alla nio mål är med där. Med filmen kommer även några citat och kommentarer från matchen mot Åsum!

• "7–2 i baken för Åsums BK. Men det var inte så illa som det låter. ”Vi gör en bra match. Det är bara det att vi släpper in alldeles för många mål”, säger tränaren Claes Björkman. Siffrorna antyder att Åsum blev mer eller mindre utspelat på Knutsvallen. Men så var det inte. Långt ifrån. – Vi gjorde en fantastiskt bra första halvlek, och tog ledningen med 1–0. Vi hade dessutom ett flertal chanser att öka på till 2–0, säger Åsumtränaren Claes Björkman. Istället fick Hardeberga ett par enkla mål – kvitteringen kom efter en rejäl snedspark, som ställde en Hardebergaspelare helt fri, och 2–1-målet sköts in efter en solklar hands. – Men även om vi låg under med ett mål i paus var jag helt övertygad om att vi skulle vinna matchen när vi gick in till andra halvlek. Vi hade spelat så bra, och hade ett sådant övertag på dem, säger Björkman. Istället råkade Åsum ut för en tio minuter lång genomklappning. Mellan 51:a och 63:e minuten gjorde Hardeberga fyra mål – gick från 2–1 till 6–1, och matchen var avgjord. – Varenda boll gick in, varje skott de hade på mål blev också mål under den perioden. Och då är det förstås inte lätt att vinna, suckar Björkman. – Vi spelar bra fotboll, men släpper in alldeles för många mål. Och det handlar mer om oss än om motståndarna. Med den fotboll vi spelar ska vi inte ligga där vi ligger i tabellen, men det funkar inte att släppa in 22 mål på 6 matcher.

• Lägg då till att HBK hade 15 avslut i andra halvlek och var närmre 10-1 än 7-7 som artikeln vinklar att det varit.

Jagge - Tobbe S, Ekström, Jöns, Mar´n - Bäckis, Davva (C), Hogge - Oliver, Pontus, Weste

Bef, Peter S, Ted, Tege & Lillis

Som jag skrev i inledningen var vi tvingade till att inte överskatta Höllvikens kvaliteter. Tyvärr gjorde vi det en gnutta de första 15 minuterna och på den tiden gör de två fina mål. Vi trodde att vi skulle tjäna på att ligga lågt och tight för att sedan kontra men det fungerade inte just p.g.a. att vi inte kan spela det spelet. Vi är ett bollförande lag med flertalet tekniskt skickliga spelare och likaså var Höllviken. De rullade bra i backlinjen, var lugna i sina uppspel och hade fantastiska 50-60-meterscrossar från flank till flank samt i djupled. Det var också två långa djupledspassningar som gjorde att vi blödde i försvaret och släppte in två mål som vi egentligen borde kunnat avstyra.

---

Men efter en kvart hade vi lärt oss deras spelidé och tog tag i taktpinnen. Vi gick upp högt med hela laget och tvingade deras mittfältare och försvarare till dåliga beslut. Vi vann bollar och dueller på offensiv halva och penetrarade höllviken via Pontus och Weste på varsin kant. Weste har ett friläge där skottet smiter precis utanför stolpen. Sista 30 i första är en mycket jämn halvlek där båda lagen spelar på marken, hittar bra uppspel på tredjeman och konstant spelar med perfekt understöd och presspel. Det som fattades när vi väl kom in på sista tredjedelen var den där extra kylan. Vi hade inte den, vilket gjorde att majoriteten av våra skapade chanser får ses som mediokra. Spelet fram till chanserna betygsätter jag dock väldigt högt. Precis innan pausvilan gör vi ett kollektivt misstag och en Höllvikenspelare kan rinna igenom och placera in 3-0, ack så onödigt.

Andra halvlek handlar mestadels bara om ett lag - Hardeberga BK. Vem trodde att vi kunde både föra och dominera en match mot ett Div.2-motstånd? Men saken är att det gjorde vi. Vi spelar med en brinnande låga och fantastisk aggressivitet halvleken igenom. Efter en kvart får vi ett riktigt bra frisparksläge till höger utanflr straffområdet. Davva, som gjorde ett straffmål sist spädde på målproduktionen genom att läckert skruva in 3-1, helt otagbart för GIF:s målvakt. Det känns under hela andra halvlek som att vi är överallt på banan. Vi arbetar otroligt bra tillsammans och skapar några bra lägen och flera halvchanser, men bollen ville inte riktigt in. Man ser nervositeten i Höllvikenspelarnas ageranden och man känner att vi har dem i brygga. Vi spelar kortpassningsspel, löser situationerna m.hj.a. triangelspel och väggspel. Försvararna blandar långa och korta uppspel perfekt och samtliga löper som att de inte vore någon morgondag.

---

Men längre än så kom vi aldrig och slutresultatet kunde skrivas till 3-1 trots ett intensivt tryck från vår sida den sista kvarten. Oliver har en jättefin chans att göra 3-2 på men måste lära sig att filma i rätt läge. Sebbe har en stenhård frispark som går i muren, Ted har ett farligt inspel som inte når hela vägen fram och hade en djupledare till Pontus varit lite kortare hade han ställts helt fri med målvakten.

Vi spelar otroligt bra, disciplinerat och med en stor näve fantasi i 75 minuter. Tyvärr var vi snäppet för fega den inledande kvarten och det drabbar oss den här kvällen. Dessutom har vi inte kylan när vi väl närmar oss straffområdet och borde gjort åtminstone ett mål till. Men spelet går inte att klaga på - med den intensiteten och passningskvaliteten kommer många lag att få det jobbigt mot oss. Faktum att vi för matchen i andra halvlek är ett tecken på hur långt vi har kommit i vår utveckling. Dessutom matcher vi laget smart i andra halvlek för att inte slita för mycket inför helgens seriematch och vi gjorde många tidiga byten. Nu gäller det att gå in med samma inställning på lördag hemma mot Åsum. För gör vi det har vi ännu en trepoängare att se fram emot.

Om man ändå kunde få skriva något positivt här någon gång. Men så blev inte fallet den här kvällen heller - Huvuddomaren dömde med all säkerhet inte Div.2, så inte heller hans linjemän. Den ena på linjen viftade konstant för offside och den andra sprang mest och tog det lugnt. Huvuddomaren snäste tillbaka när spelare sade något och delade ut en frispark till oss i första halvlek - 16 frisparkar till hemmalaget. En av deras spelare tog upp bollen med händerna mitt under spelets - inget kort. Två gula kort delades ut totalt - det borde varit sex eller sju. Det blir helt enkelt svårt att spela för båda lagen när domaren inte kan kommunicera med spelarna och personligen verkar vara arg under hela matchen. Höllvikens mittfältare sade att det var den sämsta domaren de haft den här säsongen..

---

• Tobias Svensson - Har knappt tränat det här halvåret men gick in från start på högerbacken och gjorde få misstag. Hade fina uppspel som skapade flertalet chanser för oss och vinner mycket med sin kämparanda och starta huvudspel.

• Sebastian Löfkvist - Kom in med 25 kvar istället för Tobbe S och spelar väldigt moget. Han var laddad, vann närkamper och hade många bra långbollar samt uppspel. Kommer lugnet till honom har den här killen mycket potential.

• Pontus Sandberg - Från start igen och mycket bra igen. Har en grym touch på bollen och är en av våra mest kreativa spelare. Spelade tank från start med bytte ganska snabbt med Oliver. Ponta har verkligen hittat formen och gjorde i onsdags väldigt få misstag, tillät oss att bita fast bollen på offensiv halva och rörde sig konstant.

Det här var Olivers tredje raka match som tankspelare. Han börjar bli van nu och hans tillbakaspel och "one touch"-spel var i det närmsta perfekt. Dessutom löper han mycket mer än vad en standardanfallare i vanliga fall gör. Vi är mycket glada över att ha två hårt slitande toppar i Jernet och Oliver!

Det här var förmodligen Jagges sista match som "stand in-målvakt". Han har gjort det med bravur och vi har kunnat känna oss säkra med den bakersta positionen. Grymt gjort av Jagge att gå in med sådan pondus och sällan skådat självförtroende!

---

• "Vi märkte ju förra året att när vi mötte lag från bättre divisioner så var också domarna bättre. Så var ju fallet idag också... (lång tystnad)... SKIEETCHH! - Oliver i omklädningsrummet efter matchen.

Ställde upp med ordinarie lag och visade potential. De har många unga och dutkiga spelare, speciellt deras vindsnabba högerytter och deras två skickliga innermittfältare. De gick naturligt ned i tempo i andra halvlek men har en stabbig målvakt samt backlinje och väldigt tunn anfallsuppställning. Jag tror att de kommer få det otroligt tufft att säkra en plats till nästa års Div. 2.

---

Ja, ni har hört det innan. Men den kommande lördagen är också HBK-paret Petter och Jessicas brölloppsdag. De gifter sig i Hardeberga kyrka och majoriteten av laget kommer att smyga in där efter matchen - Om vi har vunnit, vill säga. Enligt Petter är vi inte välkomna vid annat utfall. Matchstart klockan 12.00 på Knutsvallen på lördag - Varmt Välkomna att pusha HBK:s herrar till sin tredje raka trepoängare!

Petter heter fortfarande Kindberg och det känns fortfarande konstigt. Än en gång spelade vi för Kehler som nu är hemma och tar det lugnt istället. Operationen och läkningen har gått mycket bra vilket vi är glada över. Bäckis var avstängd, Jernet vadskadad, lillis på en strippklubb i Prag och Jagge skulle stå. Ny målvakt vid namn Markus fick vi i onsdags på träningen. Vi har nu sett honom två träningar och han övertygar oerhört. Reflexsnabb, bra snack och mycket pondus. Det hade varit en hektisk vecka efter den känslosamma matchen förra helgen och nu skulle vi ned och möta serieledarna. Roxström frågade mig innan matchen -" Vad tror du Brante säger när de ser att dem ska möta HBK"? Det får ni svar på senare. Bäckis glömde ta med sitt playstation till Kehler med glömde - ber jättemycket om ursäkt för det! Det spelades transmusik under uppvärmningen och Petters snälla pappa hade bjudit hem laget på korv och öl efter matchen. Jagge skulle stå i mål för första gången på två år, hur skulle det gå? Det får ni också reda på senare. Det här blev en match som höll hög division fyraklass. Det blev två välorganiserade och fint spelande lag på banan. Och det blev en match där avgörandet kom helt välförtjänt..

Jagge - Rambo, Ekström, Jänskorv, Glenn - Davva (C), Pontus, Ogge - Mar´n, Oliver, Weste

Stollen, Peter, Super Sub, Foppa & Ted

Det börjar tight och lite avvaktande de första fem minuterna. Båda lagen ville känna lite på den andra och se hur reaktionen blev. Vi märkte direkt att de försökte spela via mitten eller precis som Genarp. Lång boll på yttrar för att väl där får ned den på mattan och skapa målchanser på sista tredjedelen. Vi såg disciplinerade och koncentrerade ut i försvarsspelet. Första kvarten har Brantevik en liten fördel där vi sticker upp emellanåt. Brante får en farlig frispark precis utanför straffområdet som muren räddar fint. Jagge spelar som i trans och styr hela laget från sin bakersta position. Efter en kvart börjar vi bygga spelat bra från backlinjen. De fyra där bak står högt och vinner de flesta duellerna. De är lugna och får ned bollen snabbt på mattan och rullar till mittfält. Kvarten som följer domineras av HBK och under den tiden har Glenn ett stenhårt skott från 30 meter som målvakten räddar uppe i krysset. Även ogge får en fin möjlighet precis framför mål och försöker dra målvakten men lyckas inte helt. Det är bra och intensivt spel hela tiden med tuffa dueller och ett par gula kort. Sista kvarten är jämn och båda lagen skapar chanser men både jagge och deras målvakt gör varsin klockren halvlek. Brantevik är ett riktigt bra fotbollslag. De söker deras vänsterback för långa fina uppspel och deras anfallare oroade våra mittbackar. Men kampen på mitten vinner davva, ogge och ponta som alla tre gör en strålande första halvlek. Än en gång visar vi i första halvlek att vi vill spela bollen längs marken med snabba och effektiva kombinationer. Vi misslyckades lite för ofta med passningarna på mittplan och de riktigt farliga lägena uteblev oftast. 0-0 i halvtid var det mest logiska resultatet men det var skönt att höra hur Brantespelarna började gnälla på varandra redan med tio minuter kvar av första. Hur skulle det här sluta? Vi gick in till pausvila med stort självförtroende och en ökad vilja att knipa alla tre poäng.

Väl ute på plan igen började jakten på tre pinnar mot serieledarna. Skulle Il Capitano stiga fram och göra en bättre andra halvlek? Skulle ogge briljera med sitt kortpassningsspel? Skulle Jagge fortsätta hålla nollan och eller skulle det bli så att någon av "30-plusspelarna" på bänken gå in och avgöra? Andra halvlek ser ungefär likadan ut som första förutom det att tempot ökade. Det roliga med det var att det var HBK som drog upp det. Vi fick Brante till långa förflyttningar och skapade ytor på mitten genom bra djupledslöpningar. Ogge, Davva och Ponta samarbetar på ett grymt sätt och hittar både Weste och Mar´n flera gånger på kanterna. Vi känns farligast halvleken igenom och det är nu Brante sticker upp i kontringar. De är oerhört sårbara om man tar bort deras två innermittar och det utnyttjar vi. Rambo och Glenn stänger igen sina kanter totalt och kommer perfekt på offesiva överlapp. Deras baklinje får kämpa oerhört och börjar efter cirkus 65 minuter se ganska trötta ut. Innan dess har Oliver fått ett riktigt bra läge men blir avbruten i skottillfället. Vi hoppas det målskyttet lossnar snart Oliver. Men han gräver inte ned sig för det utan krigar ordentligt i sin tankposition. Glenn sticker upp på en frispark och får på en praktträff som målvakten, turligt nog, får mitt på sig och boxar ut. När matchuret tickar upp mot 70 minuter är matchen inne i ett så pass intensivt läge att varenda situation upprör både spelare och publik. Foppa och Jimmi kommer in, Davva drar nästan på sig sitt gula efter ett missförstånd och varenda duell är på liv och död. Då sker också något som fick HBK att sätta äpplet i halsen. Jagge lämnar en läskig retur på ett långskott och det ser ut som att deras anfallare bara ska kunna raka in den. Men Jagge hinner upp och greppar tag i bollen - suck och tack! Brante skapar också chanser men samtliga känns halvfarliga. De vill verkligen och spelar riktigt bra fotboll men det vill sig inte hela vägen för dem. I 70:e minuten kommer också Ogge igenom efter en fin sidopass av Davva. Han tar sig in i straffområdet på "one touch" och ska precis skjuta när två Brantebackar glidtacklar honom från varsin sida. Domarn, ja han är tre meter bakom och friar för en solklar straff - upprörda känslor än en gång. Fem minuter senare löper Weste sig fri och får en grym passning med blir dragen i tröjan precis utanför straffområdet - inget domslut här heller. Vad var det för speciellt på gång i den här matchen? Men så kommer den. I den 82:a minuten löper Weste ifatt bollen, stannar den på förlängda mållinjen, slår in den med vänstran och hittar Foppas huvud. Han nickar bollen i mååååååååå, nej - på deras försvarares hand. Domaren pekar på punkten och Davva kliver fram. Nervös men med en magisk andra halvlek bakom sig placerar han lugnt in 0-1 till HBK och glädjen har inga gränser. Skulle vi nu lyckas hålla i det här? Vi blir inte fega utan sätter ännu högre press. Rambo gör en Drogba och maskar vid hörnflaggan. Mar´n och Foppa hittar varandra på vänsterkanten i en kontring men Foppas avslut räddas grymt av deras målvakt. Brante går ned på tre backar men skapar ingenting farligt förrän i 92:a minuten. Frispark precis utanför straffområdet. Vänsterdojjan fram, slår till bollen och.... ÖVER! Slutresultatet skrivs till 0-1, god eftermiddag Brantevik - ni har precis spelat mot stenkrossarlaget!

Första intrycket är att det absolut hade varit rättvist med varsin pinne. Men vid närmare eftertanke känns vi farligare under hela andra halvlek. Det är vi som skapar de riktigt tunga chanserna, får frisparkar på offensiv halva och skapar många hörnor. Vi gör en briljant genomförd fotbollsmatch och som åskådare satt jag bara och njöt efter slutsignalen. Nu har de där nykomlingsnerverna lagt sig och vi har börjar spela ut på Hardebergavis. Så, vid närmare eftertanke var tre poäng rättvist. Vi hade ju faktiskt samlat ihop till en straff. Ett så pass disciplinerat och taktiskt skickligt HBK har jag inte sett på hur länge som helst. Varje individ visste vad den skulle göra och gjorde det till 100%. Man tog bort sin gubbe och var oftast överlägsna i presspelet. Dessutom vågar backarna hitta lugna och fina uppspel längs marken till mittfältarna. Det var en grym match, två grymma lag och ett grymt viktigt resultat för oss. Brante kommer vara i toppen hela säsongen och det är inte många lag som kommer åka ned dit och plocka tre poäng - den saken är säker!

En bra första halvlek. Det var samma huvuddomare som i sista kvalmatchen mot Åhus i höstas och sen då visste vi att han inte vågar eller vill döma straff (ni har ju själva sett kvalvideon). Han är bra i första dock, delar ut gula kort rätt men får dålig hjälp av två trötta linjemän som inte verkade veta att de hade en flagga i handen som faktiskt ska användas. I andra orkar han inte med intensiteten på matchen och faller in i ett märkligt mönster av dåliga domslut och dålig kommunikation. Jimmi ska dessutom åka ut efter att ha sperkat en spelare i straffområdet i 88:e minuten men det såg han inte. Han orkade inte med i slutet av matchen mot Åhus heller utan viker istället ned sig, tyvärr. Men han är ung och har potential. Linjemännen dock - trötta, ointresserade och verkligen ingen potential.

Benny till Davva innan matchen

"Nu är Jernet och Bäckis borta, då lägger du straffen" - Benny visste med andra ord att det skulle bli straff!

Thell till HBK-publiken innan match

"Ja, taxeringen på dom här husen måste vara skyhöga"

Glenns moster - "Ja, å så feår man så longt ti jubbed"

Vilken idrottsman och vilken inställning. Han har inte stått i mål på två år och går in helt orädd i varenda situation. Dominerar luftspelet och styr hela laget på ett exemplariskt sätt. Han har ju precis kommit tillbaka efter ett knäckt näsben. Man blir glad inombords av att se någon som brinner för sitt lag som han gör. Han gjorde allting rätt i 90 plus och är definitivt matchens stjärna.

Säkert, lugnt och medotiskt. Rambo har inte gjort ett misstag på fyra raka matcher från start och Glenn, som fick lösa barnvaktsfrågan i sista stund för att kunna spela, går också in och gör en felfri insats kryddat med två drömskott som förtjänade ett bättre öde. Tobbe och Henke har de senaste två matcherna hittat tillbaka till sitt fina samspel från förra säsongen och gör båda en mycket bra match.

Kämparglöd, samarbete och finess. Pontus tog Bäckis plats och gjorde det fantastiskt bra i 70 minuter. Han vann dueller, dribblade och slog fina passningar matchen igenom. Vilket hjärta han visade upp. Davva gör sin bästa halvlek för säsongen efter paus och visade verkligen hur viktig han är för oss i sådana här matcher. Och Roxtröm, som kanske aldrig riktigt gör en dålig match. Otrolig högstanivå, trequartista och läcker i sina offensiva raider. Till det här kan läggas en brinnande mentalitet och många vunna dueller på mittplan.

Löpvilligt efter en kvarts avvaktande spel i första. Sedan brakade det loss. Mar´n slet som vanligt och är oftast tillgänglig för spel på fötterna. Weste är inne i en härlig form och prestationen innan straffen är helt otrolig. Deras vänsterback var en av deras bästa spelare och ändå kippar han efter andan redan i första. Det säger en hel del om Weste. Oliver fick spela tank igen och försökte otroligt mycket. Han ska vara på kanten men gör ett mycket bra arbete som tank. Grym på "one touch"-tillbakspel och hotar ofta och bra i djupet. Otur att han inte fick göra mål.

Äldsta bänken i mannaminne. Säkert den bästa äldsta bänken i mannaminne. Jimmi kommer in i andra med sitt lugn och sin styrka. Att sätta in Foppa med 35 kvar när deras backar är trötta är guld för oss. Han löper otroligt mycket och skapar alltid målchanser för sig själv och sina medspelare. Peter kom in i 88:e minuten, vinner första nickduellen på mittplan och styr efter det upp det defensiva mittfältet perfekt. Stollen och Ted satt hela tiden och stöttade laget på ett utomordentligt sätt. Ted fick även göra sin seriedebut för HBK - härligt!

Benny var ganska lugn matchen igenom. Han gjorde tre skickliga byten i andra - i precis rätt läge av matchen. Han utstrålade säkerhet och pondus och visade enorm lycka vid slutsignalen - underbart att skåda!

Vid slutsignalen faller Benny ned på knä och skriker ut sin lycka. Då säger deras tränare - "Lugn nu, ni har inte vunnit Champions League". Bitter? Aow Fan att han var!

Jimmis nedsparkning av en en liggande Brantespelare i straffområdet samt de dubbla kapningarna på Ogge i andra.

99 lugna människor hade tagit sig till IP i lördags. Hemmapubliken var oväntat lugn och reagerade sällan på domslut (kanske för att de fick med sig dem oftast). De som lät och hördes mest var HBK-klacken. Kul att se ett 15-tal rödblå åskådare ända nere i Brantevik - tack för stödet!

Lugn och metodisk. Sade efter matchen att HBK var det bästa lag de mött hittills och att vinsten var i sin fulla rätt.

Fick 5/5 stringkalsonger av både Petter och Lassie. Den var grillad och kostade 25 kronor, visst fan ska den vara god då!

Petters far hade bjudit hem till deras fantastiska hus i Skillinge. Där bjöds vi på den godaste korven jag någonsin ätit. De hade även bunkrat med kall öl och visatt ute i deras trädgård i strålande sol i ungefär 1,5 timme. Oerhört uppskattat av alla och vi tackar ödmjukast för det. Där kunde vi även konstatera att tredjeplatsen var ett faktum för HBK i div.4 östra. Ja ogge, vad tror du lagen säger innan matcherna mot oss? Efter idag lär de inte säga att det är en säker trepoängare iallafall..

Med det sagt går vi vidare. Ni har längtat efter att få se den, jag vet! Och här är filmen från vår härliga seger i lördags. Som vanligt har Mar´n gjort ett fint arbete tillsammans med sin Matilda som den här gången höll i kameran. Tack!

Kehler - Petter Kindberg, "trädet" Ekström, Jönskorv, Rambo - Bäckis, Davva (C), Ogge - Mar´n, Oliver, Weste

Stollen, Lillis, Glenn, Sebbe & Tobbe Svensson

Petter hade bytt efternamn till Kindberg från Mårtensson vilket skrotar hela hans smeknamn "pettemar". "Pettekin" fungerar inte överhuvudtaget och ni som vill rösta på att Petter ska byta tillbaka till sitt ursprungliga efternamn kan göra det här i bloggen. Henke Ekström hade blivit piskad hemma och fick i uppgift att hämta ett träd som frugan köpt. Han åkte till Flyinge och antog undermedvetet att det skulle rymma ett 4,5 meter långt träd i hans Volvo V70. Det gick ej kan vi meddela och Henke kom till samlingen lagom upprörd efter att försäljaren sagt - "Det kan kanske gå vägen". Vi förlorade horribelt med 3-1 borta mot Askeröd förra helgen och det var upp till bevis för alla spelare under lördagens match. Davva kräktes lite innan matchen, vi tror att Il Capitano var överladdad. Flaggan var på halvstång, sorgebanden prydde våra högerarmar och vi gick ut inför en känslosam tyst minut och ett fotbollsmöte av annan natur.

Mar´ns flickvän och likaså en av HBK:s kamerakvinnor hann inte ens starta videokameran förrän det rasslade till i nätet bakom Kehler. Vi fick upp bollen på deras halva men plötsligt kom en lång boll bakom vår backlinje. Henker trodde Kehler skulle gå ut - Kehler trodde Henke hade kontroll på situationen. Istället sprang deras duktiga anfallare förbi och drog in bollen stenhårt i nättaket efter 20 sekunder. På något sätt kände vi nog alla att det inte spelade någon roll. Ingen deppade. Ingen var arg utan alla såg taggade och inspirarade ut. Avspark, ett par inkast, en fantastisk djupledsboll av Davva och en Andreas Westesson senare stod det 1-1. Efter drygt en minut. Skulle vi nu kanske kunna börja spela fotboll? Svaret blev enkelt. Ett Hardeberga som ville spela snabb och taknisk fotboll på marken och Genarp som ville slå långa bollar från målvakt upp till anfall. Vi lyckades hantera deras spel på ett mycket bra sätt men med det sagt så skapade Genarp ett par eller tre farliga lägen som vi kunde reda ut. Vi å andra sidan spelade smart, hanterade deras långa och tråkiga spelidé och fick ned bollen på marken. Väl där dominerade vi centralt. Davva, Bäckis och Ogge hade stora ytor att spela fint kortpassningsspel och gjorde även så. Vi tog över mer och mer och skapade flertalet farliga målchanser. Oliver löpte oerhört i sin nya roll som central anfallare. Försvaret var disciplinerat och pratade tydligt med oss mittfältare. Vi flyttade oss som en gigantisk kub i försvarsspelet och vann boll efter boll. När väl Genarp lyckades bita fast bollen där uppe så var deras snabba och tekniska anfallare/yttrar oerhört farliga och fantasirika. Men äntligen spelar vi det spel vi alltid vill göra och det är vårt andra mål ett stark bevis på - En Genarpsspelare faller lätt utanför vårt straffområde och vill ha frispark men domaren friar. Istället går bollen ut till Weste som sätter fart på kanten. Bollen går i djupled till Olle som i duell med målvakten inte rikigt får till ett avslut. Vi har under tiden tryckt upp hela laget på ett exemplariskt sätt och lyckas bita fast bollen utanför deras straffområde efter grymt press-understöd. Bollen hamnar hos Ogge som med ryggen mot målet lättar en pass till Oliver. Han i sin tur lägger upp den perfekt till Bäckis som drar till på ett. Nästa sak bollen nuddade vid var nätet bakom Genarps målvakt. Energin spred sig ännu mer och precis efter målet har Oliver ett fantastiskt bra läge efter en försvarstabbe av deras back men målvakten gör en magisk räddning på hans avslut. Vi kontrollerade det mesta på Knutsvallen under de första 30 minuterna. Men framförallt såg man glädjen av att spela fotboll i alla våra spelares ageranden.

Jag hör Kehler skrika "jag har brutit benet" och paniken slår in. Efter en duell där Kehler går ut för att ta bollen i kamp med Genarps anfallare lyckas Kehler ta bollen och Genarpsspelaren hoppar huvudlöst in med dobbarna och knäcker hans benpipor rakt av. Domaren låter spelet fortgå och hade Genarp varit skickligare hade de kunnat göra 2-2 i öppet mål. Domaren varnar istället Bäckis, när spelet är igång, medan vår fantastiska målvakt ligger ned med brutet ben. När spelet väl blir avblåst och alla konstaterar att benet är av ringer vi SOS. Resultatet blev 40 minuters väntan då det inte fanns en enda ambulans ledig i Lund. Den kom istället från Eslöv. Ambulansförarna tog väl hand om Kehler och han kunde efter cirkus 50 minuter lämna Knutsvallen tillsammans med legenden. Vi var skärrade men visste också nu att vi skulle spela för både Knut och Kehler. Det här blev nu en match som aldrig någonsin skulle kunna förloras. Det blev en match som var värd så mycket mer än tre poäng. När matchen väl blåstes igång igen är vi överallt på banan. Vi vinner varenda duell och spelar oss medotiskt framåt. Genarp skapar ingenting på 15 minuter och borde varit reducerade till tio man efter att Oliver blivit frispelad, petat den förbi sista backen men blir samtidigt tacklad. Efter att han snubblat fram och inte fått sitt friläge dömer domaren frispark och delar ut ett gult kort. 45 minuter spelade av ett grymt HBK och ett tråkigt Genarp. Vi höll i taktpinnen och det skulle kräva mycket för att ta den ifrån oss.

Matchen skulle varit på väg mot sin sista kvart om inte skadan skett när vi gick in till pausvila. Men idag spelade det ingen roll för någon rödblå spelare. Vi var hungriga och det verkade som att vi inte ens ville vila. Det hade dock varit intensiv första halvlek och vi behövde samla oss. Vi pratade inte mycket. Det faktum att det skulle göra så ont för varje Genarpspelare som under andra halvlek försökte vinna en duell, slå en passning eller göra ett mål var dock glasklart för oss alla.

Ja den skulle visa sig bli ett köttätande krig. Genarp placerade sina två yttrar så högt som möjligt och spelade 4-2-4 i andra halvlek. Vi fortsatte att hålla i taktpinnen i ungefär 10-15 minuter och under den tiden gör vi 3-1. Fint spel från backlinjen leder fram till Petter i en offensiv position. Han hittar Bäckis som ser Weste i en bra position ute på vänsterflanken. Djupledsbollen ser först ut att vara perfekt och skulle friställt en grym Weste men deras back hann före och nickade snyggt in 3-1 över sin egen målvakt. Om Genarp hade valt att slå en lång boll nio av tio gånger under 60 minuter skulle de nu välja att slå en lång boll tio av tio gånger. Vi gick ned lite djupare och förberedde oss på ett kontringsspel och långa pumpande bollar från bortalagets sida. De bytte in Filip Miloradovic och han var stor och stark och skapade oreda i vårt försvar. Men vi höll Genarp på rätt sida mållinjen och krigade, sprang, stöttade varandra och vek inte en tum i en enda duell. Tobbe Svensson hade fått hoppa in i målet och gjorde det strålande. Han var säker, plockade ned inläggen, hade bra insparkar, snackade med backlinjen, räddade ett halvt friläge och gjorde en kanonräddning på Miloradovics tunga skott. Vi visste dock att Genarp skulle skapa chanser och de började hagla hörnor. Sanningen är att jag ladrig har mött ett lag med så farliga hörnor. De var nära flertalet gånger innan 3-2 kom på nick. Emellan deras långbollar hade vi stuckit upp i ett par farliga kontringar och borde garanterat fått en straff när Weste sparkades ned precis i avslutstillfället. Men som jag skrev innan var det här mer än en fotbollsmatch. Det var hat på banan, tuffa dueller, tjafs, böljande spel och en inställning från vår sida som bara handlade om att aldrig kunna förlora det här derbyt. Genarp fortsatte trycka på men vi hade ganska bra kontroll på deras anfallsspel köndes det som. I 90:e minuten drar Bäckis på sig en utvisning efter sitt andra gula. Fyra minuter senare försöker deras danska högerytter bryta benet på Rambo och får direkt rött. Sista fem hade vi under full kontroll och bet fast bollen på säkra ställen. I 95:e sätter domaren pipan i munnen och en hela sanslös match skrivs till hemmaseger med 3-2 och värd så mycket mer än bara de tre poängen. Vi van för Knut. Vi vann för Kehler. Vi vann för HARDEBERGA BOLLKLUBB!

90:e minuten. Bäckis rött kort!

Det var känslosamt att spela i lördags. Vi gjorde vårt yttersta och förtjänade tre poäng. Oerhört skönt att det spelande laget vann den här matchen. Genarp var utomjordiskt tråkiga och hade jag varit central fältare där hade jag slutat på fotboll. Det blev ett laddat möte och en match som många av oss älskar att spela. Det är precis såhär ett derby ska vara. Glädjande var att vi spelade vår trevliga och kreativa fotboll på mattan och dessutom gjorde det ruggigt bra. Oerhört tråkigt för Kehler som är en av våra viktigaste spelare, MVP 2010 och var en stor bidragande länk till div. 4-spel i år. Det var så fantastiskt skönt att vinna över Genarp i lördags - så enkelt är det!

Vad ska man skriva? De dömde bort ett solklart friläge för Weste i första halvlek. Huvuddomaren lät spelet fortgå när Kehler skriker att han brutit benet trots att han står fyra meter därifrån. Hans ursäkt var att han inte kunde blåsa av då man sett hur många gånger någon kommit in med mirakelvatten och så är allt ok. Han ord, inte mina. Linjemannen gör ingenting heller. Istället ger han Bäckis gult kort för hans reaktion som dock inte var mild. Det är oacceptabelt. Han missar målchansutvisningen för Genarpsspelaren som river ned Oliver. Han tyckte att vi gnällde. I andra halvlek är han långa stunder ok i sitt agerande. Han missar en solklar straff när Weste blir nedsparkad. Sista tio favoriserar han bortalaget kraftigt och efter att Bäckis och Ogge frågat domaren om det ska vara ömsesidigt på banan får Bäckis sitt andra gula. Definitivt inte en ok insats från domarteamets sida i lördags. De klarade inte av en så pass intensiv match och deras ambition matchade inte spelarnas på planen.

Bäckis två gula = rött kort och missad match mot Brantevik borta nästa helg.

Genarp IF:s spelidé, kort och gott.

Den brutala satsningen mot Kehler trots att bollen var emellan. Även nedsparkningen av Rambo i 94:e som gav direkt rött kort. Hade han brutit Rambos ben där hade det blivit fullt slagsmål på planen och polis hade säkerligen kallats till platsen.

Genarps ledningsmål kom efter bara 20 sekunder. Även ambulansen från Eslöv var snabb........ DubbelSkiieetch!

Genarps IF hade med sig en fin bukett och beklagade sorgen över Knut!

Deras materialförvaltare. Hans hjärna innehöll nog fyra kakor och en svart kopp kaffe. Efter matchen frågar han oss om vi tycker att vår tränare är intelligent och ber oss samtidigt att dra åt helvete. Några i HBK reagerar och säger inte så snälla saker tillbaka med bråket kan avslutas ganska snabbt. Vi ville fira istället!

Det var mycket folk på Knutsvallen. Det var riktigt kul och det var många man kände men ett derby för också med sig märkliga supportrar från båda lagens sidor. Män i 40-60 årsåldern sitter och skriker glåpord och svordomar åt spelare och beter sig minst sagt som man ska under ett stekhett derby som i lördags. Att reta gallfeber på en bortasupporter är bland det bästa som finns.

Snabba och tekniska. Oerhört farliga när de fick luft under vingarna. Tänk om Genarp skulle vilja spela boll istället? Vilket spel de kunnat utveckla i så fall. Erik Sahlin, #6, deras stjärna, gick dock ut efter en kvart i andra efter att Petter ägt honom i varenda duell. Erik Roslund var otroligt duktig och har ett fint tillslag men blev isolerad på ett bra sätt.

- "Jaha, jaså. men dina föräldrar är syskon".

- "ööh, ja, jaha, men du har två pappor".

Bloggen frågar vänligt - OCH?!?!

Var definitivt Hardeberga BK. Alla var grymma igår! Tobbe som hoppar in i målet och gör det kanonbra. Petter är briljant i andra halvlek. Ekström och Tobbe som verkligen hittade tillbaka till sitt härliga samarbete. Rambo var återigen klockren på sin vänsterbacksplats. Weste var pigg som aldrig förr, Oliver och Mar´n löpte mycket och det centrala mittfältet har inte sett så bra ut på väldigt länge.

"Första derbyt avklarat och dessutom seger! Det känns bra och stärker såklart.
Roligt också att se att Emanuel"Manne"Jönsson börjar komma i form igen. Matchens lirare var dock unge
Joel Mårtensson som verkligen visade vilka kvaliteter han besitter.

Det tog några minuter sedan hade randigt YIF under kontroll och första läget lät inte vänta på sig. Anders N får en fin boll av Joel Mårtensson och på en halvträff letar sig bollen in i maskorna. Skönt att få ett tidigt mål 0-1 efter fyra minuter.
TIF bjuder på fin anfallsfotboll och YIF har svårt att få grepp om Joel M och Johan Thufvesson på kanterna. Christoffer"totte"Svensson spelade för dagen på högerbacken i Jakob Svenssons bortvaro och gjorde det bra. Det är också Totte som levererar Anders Nilsson en fin krossboll som ger Anders en kanonchans som tyvärr inte ger utdelning.
Strax efter kommer nästa chens där Joel M hittar Manne med en fin djupledsboll och Manne kommer ren med målvakten i YIF, han rullar bollen sidan om Hansen i målet och det fattas typ en grästuva för att bollen skall gå in, istället tar den i stolpen och kan rensas bort.
0-2 var ett riktigt kalas mål av Rasmus Nygren som strax innan sin fullträff haft en kanonchans men bollen flög över ribban. På en halvvolley träff stänker Ralle in 0-2 och målet var nästan lika snyggt som segerdansen efteråt och den var speciell...
Yif har ett bra anfallspar och dessa gossar jobbade stenhårt. Reducering kom i 35`minuten efter aningen passivt spel från randiga.
Dock är det randigt som skapar mest och både Joel M och Totte får lägen på ett par kontringar men YIF reder ut båda.
Efter pausvila skapar vi åter oss ett bra läge genom att jobba till oss en frispark i bra läge. Joel Mårtensson slår denna och Dennis Nilsson håller sig framme och knoppar in 1-3.
Yif tillåts ännu en gång reducera efter oresolut spel där radigt inte kan resna bort bollen. 
Vi gnetar på och 2-4 ser dagens ljus en stund senare. Joel igen då på egen hans drar med sig bollen och avancerar inåt och i rätt läger drar han till med sin vänterfot och bollen landar snyggt och otagbart o bortre krysset. 
Sista 20 minuterna får randigt spela med tioman då Tobbe Andersson tilldelas en friläges utvisning. En omdiskuterad situation då vi undrar var friläget fanns?? Jaja bara och gilla läget.
YIF har ingen direkt fördel av att spela med en man mer och vi stressar inte upp oss nämnvärt över Tobbes utvisning.
Förutom en bra laginstats idag var "tandis" Tufvesson som alltid löpsstark och ett ororsmoment för motståndaren. 

Hur som helst med tre poäng i bagaget blickar vi nu framåt mot nästa helgs hemmamatch där Åhus Horna står för motståndet, dvs det lag Jocke Welander tränade förra säsongen. Så det är mer än en match som skall vinnas här känns det som! 
För att säga något mer om matchen tycker jag det är synd att inte fler YIF:are fanns på plats att stötta sitt unga lag- det behöver dom!!För nog var det så att merparten av dagens publik bestod av Tiffare och det gillas" !!!

Målskyttar: Anders Nilsson, Rasmus Nygren, Dennis Nilsson, Joel Mårtensson